Intervju:

Arne Zettersten om Tolkien: Min vän Ronald och hans världar

Arne, du träffade och jobbade tillsammans med Tolkien, berätta lite för oss om det!
   – Tolkien hade redan 1929 spårat upp och identifierat ett medeltida skriftspråk, som han kallade "AB-språket". Jag skrev min doktorsavhandling (1965) om denna litterära dialekt. Jag kom i kontakt med honom i början av 60-talet, innan hans utgåva av Ancrene Wisse, som var skriven på AB-språket, hade publicerats av Early English Text Society, Oxford University Press (1962). Jag hade dragits in i detta projekt av presidenten for Early English Text Society och kom med min första publikation i serien 1963. Min sista i detta projekt kom så sent som år 2000.

Hur kom det sig att du skrev den här boken?
   – Tolkien sålde ganska tidigt flera av sina originalmanuskript till sin fiktion till Marquette-universitetet i Milwaukee, Wisconsin. Inför 50-årsjubileet av den första utgåvan av Ringarnas herre 2004 blev jag inviterad att hålla huvudföreläsningen på jubileumsutställningens vernissage och att delta i den följande konferensen tillsammans med många av nutidens Tolkienexperter. Då bekräftades det från flera håll att man förväntade en publicering av det material jag hade samlat genom åren. Jag hade redan skrivit det mesta av min bok vid det laget, men jubileet och konferensen gav mig den definitiva skjutsen, som bekräftade det som jag alltid hade tyckt: att det var angeläget att någon förklarar hur Tolkiens vetenskapliga verksamhet hänger samman med och påverkade hans fiktion. Det går heller inte att bara läsa sig till detta. Man måste ha träffat denna oerhört kommunikativa, kreativa och spirituella personlighet for att förstå hur hans olika världar var inflätade i varandra.

Vad handlar boken om? Tycker du att den fyller en lucka i vad som getts ut tidigare?
   – Boken handlar om hur Tolkiens vetenskapliga läggning och beläsenhet i medeltidens litteratur och mytologi är sammankopplade med hans växlingsrika liv och ligger till grund för både hans skriftliga och muntliga profil. Det finns många ytterst kompetenta Tolkienforskare i Europa och USA och otaliga inträngande analyser har gjorts, men ingen har ju haft chansen att Träffa Tolkien. Så jag anser enbart därigenom att min bok fyller en lucka i vad som getts ut tidigare.
    Vissa begåvningar ar omöjliga att beskriva utan personlig kontakt. Du kan till exempel inte skriva en biografi över Povel Ramel utan att ha sett, hört eller känt en sådan "performer".

Tolkien var inte utan influenser när han skrev.

Hur uppfattade du Tolkien som person?
   – Tolkien var superfryntlig och oerhört snabb i sina associationer till Midgård. Hans förmåga att dra snabba slutsatser om hur ett ord skulle ha sett ut i fornengelskan eller gotiskan, om detta ord hade existerat, var enastående. Jag har aldrig mött någon som kunde dra språkvetenskapliga slutsatser så hisnande snabbt och säkert.

Du jobbar fortfarande av och till inom samma fält som Tolkien. Hur tycker du att hans forskning står sig i dag?
   – Ja, jag håller AB-språket levande på konferenser och i artiklar och genom utgåvan av Vernon-manuskriptet av Ancrene Wisse från 2000. Intresset för Ancrene Wisse har bara ökat de senaste tio åren, med Bella Millett i Southampton som den ledande forskaren. Ancrene Wisse har också väckt markant intresse inom feministisk forskning på senare tid. Tolkiens slutsatser om hur Beowulfs två delar hänger samman strukturellt står sig i dag. Hans essäer om Beowulf år 1936 och den om "AB-spraket" 1929 var milstolpar i olika grenar av engelsk filologi och kommer så att förbli.