Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Vad är det för diskriminering? Varför skulle man inte veta hur det är att vara nitton? Minns det som om det var i går...

Jag tycker också det verkar lite dumt. Det är nästan som att säga att Jag inte skulle kunna läsa "Ulysses" om Jag inte vore en voyeuristisk jude med en död son och otrogen hustru.

Det är en högst avsevärd skillnad. Leopold Bloom skulle knappast finna Odysseus intressant. Den nyss nitton år fyllda Lafcadio skulle däremot med säkerhet finna Vatikanens källare högst intressant.

Det där är idel spekulationer och inget argument, så någon avsevärd skillnad kan det knappast påstås vara.



Jodå, det skulle han visst det. Om inte för annat så för hustruns monolog. Han är ju faktiskt voyeurist.

Jag menade inte att det finns någon allmän regel att läsaren ska vara i samma ålder som huvudpersonen eller ännu värre ha alla egenskaper som huvudpersonen har. I det här fallet, dvs. Vatikanens källare, tycker jag dock att det finns en viss poäng i att läsa boken innan man hunnit bli mycket äldre än Lafcadio. Det var dock inte speciellt allvarligt menat, om någon nu trodde det. Fëanor, läs Vatikanens källare och bilda Dig en egen uppfattning!



Kanske det. Men jag tror ändå inte det ...

jo, jag vet. men man märker fortfarande att det inte är nutidsengelska... vi har jobbat lite med det i skolan och resten av klassen märkte av det...

Och varför skulle inte jag finna att Vatikanens källare skulle vara intressant?



Nej! Tala om varför.

Är det för att man inte kan leva sig in i hur det är att vara nitton år? Eller att man inte skulle vara lika nyfiken längre? Så som du beskriver det så är det ju ingen idé för mig att läsa den t.ex.

Älva jag tror inte Ohlmarxisten var så allvarlig men jag tycker att han har en poäng. Vissa böcker är avsedda för en viss tid i livet.
Inte så att man inte kan läsa dom exakt när som helst i livet men för att upplevelsen ska bli den bästa tänkbara sett utifrån ett generellt perspektiv. Beroende på var i livet man befinner sig exempelvis mognadsmässigt och känslomässigt.

Edit: Läste De tre små mästarna av Kerstin Ekman igår.

Ja men jag minns ju precis hur det var och hur jag tänkte och kände. Svårare då att leva sig in i någon som är fyrtio år eftersom jag inte är där ännu...

Som Denväldige säger. Det var så jag menade. Någon som vågar säga vilken ålder som är den bästa för Sagan om ringen/Ringarnas herre?

Älva, det räcker inte alltid att minnas. En blind som kommer ihåg hur det var att se är fortfarande blind. Därmed inte sagt att du inte skulle gilla Vatikanens källare.

Det beror ju fullständigt på i vilken takt man mognar som person.

Så tidigt som möjligt! Så fort man är såpass gammal att man orkar plöja igenom den - då har man desto fler år på sig att läsa om den!

EDIT: För att vara lite mer seriös kan jag säga att jag tror att man får ut olika saker av nästan alla böcker beroendes på när man läser dem. Inte bara gällandes ålder, men vilken känslostämning eller livskede man befinner sig i. Jag tror att man som 10-åring, 20-åring, 40-åring osv får ut olika saker av Ringarnas Herre. Därför kan det vara bra att läsa om böcker. Jag tror inte man ska avfärda en bok som meningslös före eller efter en viss ålder, men det tror jag inte heller att någon här har gjort.

Läser nu "Maria av Skottland" - av Margaret George.
Det är en skönlitterär bok som berättar om Maria Stuart, som regerade över Skottland under 1500-talet.

Den måste jag låna!

Gör det, det är en spännande bok som är ganska lång men lättläst. Jag tycker det är intressant att få lära mig lite mer om denna drottning som efter sin uppväxt i Frankrike återvände till sitt hemland Skottland där protestantismen hunnit bli den ledande religionen i landet, samtidigt som drottningen själv var katolik.