Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Crumui,

liviska eller livländska är väl inte det första språk man tänker på. Det finns bara några tusen som behärskar språket numera. Risken för att språket kommer att dö ut är stort. Hade inte Sovjetunionen kollapsat och liviskan fått en renässans iom att letterna fick möjlighet att plocka fram sin historia så hade språket troligtvis varit utdött inom en generation.

Om någon är intresserad bifogar jag en länk om den livländska kulturen. Det är en privatperson, informationen finns på livländska (tror jag, jag kan inte särskilja estniska och livländska), engelska samt ryska i vissa fall.

http://www.eccentrix.com/members/figge3 ... ivonia.htm

Jag betvivlar att finnar har svårt att lära sig engelska. Många finnar jag träffat pratar bättre engelska än svenska. (kommer särskillt ihåg en klasskamrat som pratade istort sett flyttande engelska och ihålig svenska.Fast det var inte underligt eftersom han bara bott här i tre år vid den tiden)

Jag tror inte att finnar har svårare att lära sig engelska men det låter däremot ofta sämre p g a språkens olikhet.

Att finnar skulle ha svårt att lära sig engelska är bara nys.

Andersson: Att de sinsemellan närbesläktade språken finska/estniska/votiska/liviska etc skiljer sig mycket från de sinsemellan närbesläktade ugriska språken (d v s ungerska, chantiska och mansiska) är inte så underligt, då de har varit åtskilda i tusentals år. De tillhör dock alla den uraliska språkfamiljen (dit även de samojediska språken hör). Man kan jämföra med förhållandet mellan svenska och persiska, som ju bägge tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Det finns något hundratal ord som hör till det gemensamma ordförrådet. Några exempel:

estniska - ungerska
sada – száz (hundra)
käsi – kész (hand)
vesi – vész (vatten)
veri – vér (blod)

Du har rätt angående liviskans prekära sitiuation; i likhet med votiskan är det bara något tiotal personer som har det som modersmål. Under mellankrigstiden, förra gången Lettland var självständigt, fanns det mer än tusen. Tsar-Ryssland brukar ju kallas folkens fängelse; Sovjetimperiet bör närmast betraktas som folkens kyrkogård. (Hoppsan, det blev visst en smula politiskt nu... )

Hm... jag har en sambo som är av finnsläkt och han påstår att det är svårt för finnar att lära sig engelska.

Älva,

att det kan vara svårt för finnar att lära sig engelska låter rimligt. Det är språk från två skilda språkgrupper. Ordförrådet är helt annorlunda, förutom importerade ord, samt gramatiken är annorlunda uppbyggd. Jämför vi med svenska så finns de engelska orden till stor del även på svenskan samt att gramatikens uppbyggnad är väldigt lik. Däremot så får svenskar stora problem med finskan för att gramatiken är så annorlunda.

Bytteson,

är liviska tillräckligt närbesläktat estniska och finska för att det skall var förståeligt även för dem? Har du försökt att läsa en livisk text någon gång?

Jo, liviskan är närmast släkt med estniskan. Jag förstår ganska mycket av liviska texter. Den är dock kraftigt påverkad av lettiskan.

Bytteson,

det är ju naturligt att liviskan kraftigt påverkats av lettiskan. Jag gissar att det främst är vikabulären som importerat lettiska ord. Även tyskan misstänker jag kan ha påverkat språket. Lettiskan har ju haft ett starkt inflytande från tyskan. Ryskan har ju inte varit så vanligt förekommande på den kurländska landsbygden, därför gissar jag att liviskan inte blivit särskilt påverkad av russifieringen av det lettiska samhället som pågick under sovjettiden. Hur har förresten estniskan påverkats av ryskan? Är det någon större skillnad mellan den exil-estniska som talas i Sverige och den som talas i Estland?

Byttesson: Är du allmänt språkintresserad eller är det främst livländskan? (nyfiken bara )

Andersson: Ryskan har påverkat en del under den sovjetiska tiden. För att ta som exempel ordet 'medlemskort', som på estniska är 'liikmekaart'; men många säger också 'liikmepilet', d v s 'medlemsbiljett', påverkade av ryskan. Utvecklingen har till en viss del gått skilda vägar. Jag talar snarare 30- och 40-talsestniska, inklusive dåtida slanguttryck. Mitt språk är väl som en estnisk motsvarighet till språket i gamla SF-journalen-filmsnuttar...

Älva: Tja, det är väl ett av mina allmänna intressen. Är nyfiken på mycket mellan himmel och jord.

Bytteson,

estniskan har haft samma utveckling som lettiskan med andra ord. Jag vet att exil-letternas språk har bevarat många äldre ord och uttryck som ses väldigt omodernt. Samtidigt har nya ord importerats, i exilen huvudsakligen från värdlandets ordförråd och i Lettland huvudsakligen från ryskan. De tyskimporterade orden som var vanliga före ockupationen har även försvunnit till stor del i Lettland till förmån för mer lettiska ord.

Ganska kul faktiskt. Många norrmän fattar inte att jag är halvsvensk förrän jag talar om det och då påstår de att de tyckte att min meningsuppbyggnad skilde sig lite. Så antagligen så bygger även norrmännen upp sina meningar annorlunda än oss. Intressant att det är sån skillnad även mellan oss som har så lika språk.
Är det så i dialekter också tro? De kanske också har annan meningsuppbyggnad. Tanken slog mig just.

Skulle inte tro det, men det är väl sådant man inte tänker på direkt. För egen del har väl ordet "honom" mer eller mindre försvunnit ut mitt talspråkiga vokabulär till förmån för "han", men i skrift har jag aldrig haft problem att veta vad det ska stå. Det är det enda meningsuppbyggnadskillnaden (långt ord) som jag kan komma på...