Läste äntligen ut boken för drygt tio minuter sedan. Och jag tyckte inte den var fullt lika bra som OotP, främst därför att den inte innehöll många överraskningar (att Dumbledore skulle dö och Snape visa sig vara halvblodsprinsen trodde jag redan innan jag öppnat boken, till exempel), men också, som redan nämnt, därför att det inte verkar hända särskilt mycket förrän de sista hundra sidorna eller så. Plus att OotP var mörkare; - ja, en viss persons död undantagen - i HBP tycks Peeves dyka upp ovanligt (och irriterande) ofta, Ron råkar dricka Harrys kärleksdryck osv.
Dumbledore har varit min huvudmisstänkte ända sedan jag fick reda på att en viktig person skulle komma att dö, men jag blev lite orolig där i början när Snape tvingades svära den där eden. Kunde se scenen framför mig: Snape som tvingas bistå Malfoy, alla tror att han verkligen är ond och han dödas innan han fått en chans att förklara sig... Men så blev det inte.
Nog för att jag, i Dumbledores dödsögonblick, kände stark för att radera Snape från min favoritlista, men efter att ha tänkt efter en stund kom jag fram till samma slutsats som ursidae, med samma motivering som denne. Dumbledore
måste ju bara ha haft ett bättre skäl än så att lita på Snape, plus att jag finner det misstänkt att Snape aldrig höll nåt pampigt tal, ackompanjerad av ondskefulla skratt, om hur han har varit på Voldemorts sida hela tiden och hur korkad Dumbledore har varit som litat på honom. Förresten vill jag inte tvingas tycka illa om en av mina favoritkaraktärer.
Förresten: ingen som kan åminna sig ha läst namnet Romulus i någon av böckerna?