Funkar det svenska språkbruket runt 1700- & 1800-tal som argument för översättning av the Shire till Fylket?
Danne skrev:
Citera:
Själva bruket av fylke som historisk term är idag utdött
Fast jag skulle vilja argumentera så här (mina teorier):
Ohlmarks återuppväckte ordet "fylke" ur sin gamla svenska slummer. Han tog inte ordet främst för att det var i svang i Norge, utan för att det historiskt hade varit använts i Sverige.
OK, men om vi räknar det som ett försök av Ohlmarks att väcka liv i ordet
fylke i den betydelse det hade i svenskan som akademisk term under 1700- och 1800-talen, så misslyckades det ju, eller hur?
I allra "bästa" (?) fall har han möjligen, hos somliga (dock inte mig), givit ordet en alldeles
ny betydelse som puttrigt fantasy-land. Men det är ju i så fall inte alls samma sak. Den generellt användbara term för godtyckliga småfurstendömen /självstyrande förvaltningsområden som ordet var på 1800-talet har det
inte blivit igen. Eller har det?
Detta går ju ganska
lätt att kontrollera:Känns det naturligt och bra att kalla allt ifrån svenska historiska land(skap) och till schweiziska kantoner och feodalfurstendömen i Japan och annorstädes för fylken?
(Eller möjligen rentav, för att ta ett ganska aktuellt exempel, hur vore det att kalla Afghanistans krigsherrar för
fylkeskonungar och deras provinser för
fylken?)Om det funkat illa är det nog inte att undra på. Det var ju inte precis så att svenskans akademiska fylke gick och självdog, eller bleknade bort i historiens dimmor. Tvärtom blev det väl, om jag inte missuppfattat saken, tämligen handgripligt ihjälslaget - av den norska fylkesreformen 1919 jämte av ökande stringens och vetande inom den historiska sakkunskapen. Och så länge dråparna - de norska fylkena och den historiska vetenskapen - är aktiva och vid god vigör, har jag svårt att tro på någon egentlig renässans för det akademiska fylket i svenskan.
Danne skrev:
Ordet "fylke" är måhända fortfarande utdött i dagligt tal, som något annat än norska län, men på vilket sätt hindrar detta att det används i sin gamla historiska betydelse som namn på hobbitarnas land?
Att man verkligen skulle lyckas knyta den i övrigt utdöda svenska betydelsen av ordet till ett exklusivt bruk av ordet
fylke om
enbart mysigt fantasy/hobbit-land, det verkar för mig fullkomligt osannolikt. Om den enda tillämpningen är puttrigt fantasy-land, verkar det för mig ärligare och rakare att erkänna att man inte har återknutit till något tidigare svenskt språkbruk alls, utan skapat ett helt nytt.
Och nog balanserar vi allt på en knivsegg! Fullständig katastrof för den historiska trovärdigheten vore det ju om någon förväxlar det vidlyftiga
svenska 1800-tals-bruket av ordet "fylke", som vi är ute efter här, med det
norska 1200-tals-bruket av samma ord. I det norska fallet handlar det om ett jordnära ord, brukat av folk på sina egna samtida regionala förvaltningsområden; i det svenska om en rent akademisk term, brukat ur ett utifrånperspektiv (tillbakablickande, ofta romantiserande). Jag tror det är oerhört lätt att många Ohlmarks/Andersson-läsare missar denna distinktion och
luras tro att faktiska fylken funnits också i Sverige! Och då har vi verkligen brakat igenom i det bottenlösa fördumningsträsket.
Dessutom: Låt oss säga att vi verkligen framgångsrikt kan återuppliva ordet i sin genuint
svenska 1800-tals-betydelse, komplett med tillhörande övertoner av akademisk/romantisk term och utifrånperspektiv. Vore detta verkligen en bra översättning av det engelska
shire?
Danne skrev:
Tolkien var ju inte direkt främmande för att återuppliva gamla utdöda termer, och anpassa dem till sitt Midgård.
Dock inga ord, tror jag, av riktigt den karaktären som
fylke i den akademiska betydelsen från 1700- och 1800-talens svenska.
Dessutom handlade det förstås i fallet
the Shire inte om något återupplivande av någon utdöd term.
Danne skrev:
Ohlmarks gjorde ju andra liknande saker; han moderniserade ju exempelvis ordet "alf" till "alv", som han använde som översättning av "elf". Det var inget självklart beslut (Zetterholm använde "älva", som troligen var en betydligt vanligare översättning av ordet).
Vet inte hur liknande detta var. Håller med om att ordet
alv inte är det minsta självklart som översättning om man bara tittar på ordet "elf" i sig (som för det mesta betecknar betydligt mindre seriösa, och även småväxtare, figurer än Tolkiens). Ändå var Ohlmarks förstås inte den allra förste som kopplat "elf" till fornnordiska alver.
Och stavningsvarianten
alv var säkert mindre vanlig än
alf, men dock etablerad och brukad nog att även den stå i SAOL långt innan Ohlmarks gjorde sin översättning. (Inte för att jag vill förneka Ohlmarks äran för att trots allt välja så som han gjorde.)