Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Håller med om risken att den rätta känslan för avstånd minskar med äldre mått, men samtidigt kan den rätta stämningen infinna sig. Den föredrar jag, även om jag förstår att många vill ha nutida mått, och i förlängningen kan jag tycka att det är mera logiskt att en svensk översättning använder nutida svenska mått. Att behöva slå i en nyckel på tex kartsidan tror jag annars inte skulle besvära så många läsare.

Det tror jag. Jag tycker att det är en stor skillnad mellan att passivt registrera hur lång en sträcka är, och integrera den i den bild man skapar, och att aktivt slå i en nyckel på t.ex. kartsidan.

Men vi prioriterar väl helt enkelt olika i den här frågan. Jag tycker inte att användandet av metersystemet stör lika mycket som vissa andra verkar göra. ("Det är ju det system man använder när man talar om hur långt är!" tänker jag.)

Ja det handlar helt klart om olika prioriteringar: behålla arkaisk stämning eller vara tydlig. Jag tycker absolut inte att din variant är sämre, och kan tänka mig att i förlängningen skulle svenska språket tjäna på att översättningar gjordes till så modern svenska som möjligt, för att inte förlora ytterligare mot engelskan (även om det kan innebära att äldre svenska ord försvinner, vilket jag tycker är synd). Det är väl bara så att en relativt stor del av de svenska tolkienisterna gillar det gammaldags intryck Tolkiens originaltexter ger, och då gärna vill behålla så mycket som möjligt av det i svenska versioner.

Å andra sidan, precis som Eldalie var inne på, just ordet mil funkar alldeles utmärkt att använda i en översättning, tycker jag, med tanke på det ordets ålder. Däremot skulle kilometer, centimeter och liknande störa.

Det är väl för övrigt framför allt när det gäller större avstånd som det Líndelataros invändning är befogad. Även om en nutida svensk har dålig koll på exakt hur lång en tum eller en fot eller en aln är, så tror jag de flesta har en hum om vilken storleksordning det rör sig om (betydligt mer än en fjärdingsväg i alla fall). Mer exakt än så behöver man inte vara i den löpande texten.

Nja, det håller jag nog inte riktigt med om. I alla fall vill nog jag få en ganska exakt känsla t.ex. för hur lång Bandobras Took blev. "Four feet five" ger mig inte den känslan (och inte heller "fyra fot och fem tum").

Mycket spännande och viktig tråd, denna!
Jag håller mig till "Líndaletaroisterna" (om uttrycket tillåts).
För det första vill jag också få en klar bild av längder i berättelsen. Jag har alltid stört mig på Ohlmarks översättning i det avseendet att jag inte kan förstå hur långt de gick på en dag, eller hur långa de var osv. Vi hade till och med dispyter i min barn-/ungdom om huruvida de gick 8 mil på en dag eller inte. Minns inte källorna till den siffran, men jag hävdade alltid att man inte kan gå 8 mil på en dag, medan min kompis påstod att det stod nånstans i boken.

Därför tycker jag det är lite knasigt när flera inlägg i tråden påstår att den här informationen är mindre viktig. För mig var den viktig, och vi har - för det andra - ingen aning om hur viktig den var för prof. Tolkien när han valde en längd i texten. Jag gissar att det var viktigt för honom.

För det tredje får vi inte glömma en sak. Den arkaiska stämning som fot, aln, fjärdingsväg osv skulle ge oss svenskar, uteblir för de engelsmän (och andra) som läser originaltexten. De är så vana vid miles, inches osv att det är modern engelska för dem. Det blir inte mer arkaiskt än när vi läser till exempel "idrott" i någon text. (Idrott är ett gammalt isländskt och fornsvenskt ord för yrke.) Hade Tolkien velat skapa arkaisk stämning istället för att bara ange en längd, hade han nog förverkligat planerna på inhemska hobbitmått (om det nu var så att han hade planer på det).

Att han ville behålla en gammaldags stämning i sitt verk uttrycker han själv flera gånger i brev till vänner och folk som frågade. Vad gäller längdmåttet farthing kan man ju även undra hur många engelsmän som har en klar uppfattning om dess längd.

Jag tycker att det blir väldigt kluvet på svenska, både p g a att vissa ord låter bättre än andra och för att mångas uppfattningar (åtminstone mina) om de äldre svenska måttenheterna varierar. Det gör att jag känner mig kluven mellan metristerna och fotingarna (om ni står ut med öknamnen).

T ex anser jag att en omräkning till mil inte stör ett dugg, då ordet både är förståeligt och inte ger några särskilt moderna associationer. Dessutom tycker jag (även om jag råkar veta hur lång en fjärdingsväg är) att fjärdingsväg är en term som säkerligen inte ger den minsta avståndsuppfattning till de flesta svenska läsare. Å andra sidan är just farthing en sådan term att den inte känns modern i den engelska språkbruket heller, vilket skulle kunna tänkas tala för en arkaiserande översättning.

När det gäller de mindre måttenheterna tycker jag däremot att fotingarnas ståndpunkt leder stort. Centimeter och dylikt låter väldigt modernt - mina associationer är linjaler och IKEA och matteböcker. Dessutom tror jag att ganska många svenskar har en hyfsad uppfattning om hur lång en fot eller en tum är och om man skulle räkna om yards i alnar skulle man täcka de flesta av LOTRs mindre måttenheter.

Jag sällar mig nog ändå till fotingarnas gammaldags grupp, då det egentligen bara är i fallet mil jag tycker att den andra sidans argument är starka. Något måste man offra om man inte ska blanda systemen, vilket jag ser som en dålig lösning, och för mig stör det då mindre att behöva sväva lite gällande avstånd. (Jag har f ö ändå väldigt svårt att skapa en bild av avstånden i huvudet.)

Well said Túrin, och för dem som verkligen vill hålla koll på avstånden är det inte svårt att räkna om måtten, bara de finns angivna på kartan (vilket de alltid bör på kartor ändå).

Jag tycker att det bör vara fot, aln, tum och liknande fast med en fotnot som beskriver i morderna måttenheter hur lång sträcka det rör sig om.

Instämmer.
Utan att ha läst in mig närmare på tråden kan det vara värt att notera att Ohlmarks tycks ha svävat en del på översättningen av större längdmått. Det finns t. o. m. ett ställe (när hobbitarna har tagit sig över med färjan i Bockrike, vill jag minnas) där "twenty miles" har blivit "tjugo mil".

Nästan vem som helst vet ju att en engelsk och svensk mil inte är lika långt.

Låter som en ganska bra idé. Att ha en förklaring längst bak som säger hur lång fot, tum, aln, mil osv. är. För om man redan är i färd med att verkligen ta reda på hur långt det är mellan två platser så är man inte inne i handlingen heller just. Då gör det inte så mycket om det står att en midgårdsmil=1.6 km längst bak i boken. Läsupplevelsen störs inte alltså.

Och fotnoter finns ju i vissa andra Tolkienverk redan så för oss som läser en hel del Tolkien (och de som läser annat som innehåller fotnoter) blir det inget ovant utan det hela kan smidigt flyta på.