Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Sant: den var lurig! Kanske "sju steg per kliv" kan ge läsaren rätt intryck utan att låta alltför krystat?

Steg tycker jag har sina poäng. Fast det kräver en viss uppmärksamhet på sammanhanget.
Eldalie har i mitt tycke en bra lösning.

Bättre med en lite större omskrivning i så fall. Kanske något i den här stilen:

”Men den här var hög som en alm, och den gick omkring – med kliv som var sju steg långa, så sant som de var en tum."

Men jag kommer inte att använda "steg", jag trivs inte riktigt med det.

Det tror jag är absolut rätt väg att gå (och det var något sådant jag menade).

Här kommer ett inte fullt lika snabbt svar som de andra, men ... men minst lika bra!

Jag tycker definitivt att det bästa sättet är att översätta till måttenheter som faktiskt betyder någonting för en genomsvensk, dvs. metersystemet. Jag håller med om att bitvis kan ge en konstig klang till texten, men det väger i min mening inte lika tungt som det som är viktigast: nämligen betydelsen. Jag tänker lite i samma banor som t.ex. Erik Andersson gör, när han funderar kring vilka associationer orden äpple respektive apple har för en svensk läsare. På samma sätt, vill jag påstå, funkar det i allra högsta grad med måttenheter. När en engelsk läsare läser att det är x antal miles mellan två punkter skapar han i princip automatiskt en uppfattning om hur långt detta avstånd är; han får en uppfattning om hur lång tid det kan ta att färdas mellan punkterna, huruvida de ligger inom synhåll från varandra, hur nära kontakt de människor som eventuellt bor på de olika punkterna kan tänkas ha, osv. När en svensk läser att det är x antal fjärdingsväg mellan två punkter händer verkligen inte samma sak. Ordet fjärdingsväg har långt ifrån samma innehåll för en svensk läsare som ordet mile har för en engelsk. Om den svenske läsaren övehuvud taget vill ta reda på hur långt det är mellan de två punkterna måste han först göra en omräkning, som i min mening stör läsflödet mycket mer än vad användandet av t.ex. ordet kilometer skulle ha gjort!

Ett annat argument för att använda metersystemet har ju du redan tagit upp, Kamelen, och det argumentet tycker jag håller!

Jag stötte för övrigt på följande passage i Översättarens anmärkningar:

Jag håller inte med! (Men jag är glad att någon uttalar sig till fördel för metersystemet också. Utifrån tidigare diskussion kunde man lätt få intrycket att det här är en enkel fråga, men det är det verkligen inte.) Som jag ser det är det ytterst få ställen (om ens något) i LotR där det exakta måttet spelar någon nämnvärd roll för läsupplevelsen. Det räcker att man har en vag idé om storleksordningen - om det är meter eller kilometer det handlar om, typ. Jag tror inte den genomsnittlige läsaren bryr sig om att räkna mer exakt på det, och drabbas därför inte av någon störning i sin läsning. Då är den "konstiga klangen" i ett malplacerat metersystem betydligt mer störande, tycker jag. Andersson-utdraget om kusin Stig och hans centimeterdispyt med Teodor från början av tråden är ett bra exempel på detta.

Hade de exakta måtten däremot spelat en större roll, då hade jag nog hållit med dig, eller i alla fall varit betydligt öppnare för meteralternativet. Som jag skrev i första inlägget tvingas vi ju till ett val som engelsmännen slipper - inexakthet eller stilbrott - och det valet styrs förstås till stor del av hur viktig den där exaktheten är.



Men den fiktiva översättningen till engelska är ju avsiktligt gjord på ett sådant sätt att den skall ge en viss känsla; gamla nedbrutna ortnamn för att illustrera långvariga bosättningar, arkaisk engelska hos alver och Dúnedain för att visa på en civilisation med gamla rötter, osv osv. Vad gäller hobbitarna så är de inte utmålade som nutida (eller med Tolkien samtida) engelsmän, utan som en jordbrukarkultur någonstans före den industriella revolutionen - eller kanske som en mer nutida jordbrukarkultur utifrån det kontrafaktiska perspektivet att den industriella revolutionen aldrig ägde rum. Metersystemet med sin klara koppling till modern vetenskap passar inte in där.



Om han verkligen inte har bekymrat sig över hövan om den här frågan så har han gjort ett dåligt jobb. Poängen med att behålla verst i en översättning från ryskan är ju inte i första hand att bevara det exakta måttet - 1,06 istället 1,0 - utan att ge en rysk anstrykning till sin översättning. Jag tror inte många har några större klagomål på avrundningen från 91,44 till 100, det är inte det som är problemet.

Kanonbra inlägg Kamelen! Jag tror många, om inte förr så nu med den här tråden, har insett hur klurig frågan om måttenheter i översättning är. Jag håller med om att det har betydelse om man som läsare behöver förstå de exakta avstånden, rymderna etc, men i Tolkiens fall är det sällan viktigt, och jag tror inte genomsnittsläsaren tar notis om dem (de som gör det skaffar sig säkert guider i stil med Fonstads kartbok), medan exemplet med Sherlock Holmes visar på betydelsen av att vara mer exakt, samtidigt som man kanske vill behålla en engelsk touch även på översättningen.

Eftersom ni är inne på ämnet;

Hur långt är 18 miles?
Hur långt är en fjädringsväg?

Edit; hur långt är en mile hade väl varit smartast att fråga
men för att förklara mig så sa Gandlaf precis att det är ca 18 miles kvar till The Gate of Moria!

1 engelsk mil = 1,609344 km
1 fjärdingsväg = 2,6721 km

Det finns ett enkelt sätt att räkna om i huvudet från miles till kilometer. Bara att lägga till hälften och sedan en tiondedel. Då multiplicerar man med 1,6, och det är nära nog i nästan alla lägen.

Så här:
18 miles = 18 + 9 + 1,8 = 28,8 km

Räknar man mer exakt får man 28,968. Ingen större felmarginal, alltså.

Jag vill hävda att det där fungerar precis tvärtom. Ju mer information som finns desto lättare är det att skapa sig en bild av det författaren vill beskriva. Ta ditt exempel med det vandrande trädet, t.ex. Här finns det två olika delar information i originaltextens feet: Dels att trädet tog kliv som var väldigt långa, dels att hobbitarna använder ett rustikt språk. Det senare är det dock inte ens säkert att författaren vill förmedla, medan klivens längd står klart och tydligt i texten. En intressant fråga i det här sammanhanget är: Hur hade Tolkien själv gjort, om han tvingats att välja mellan att förmedla den ena delen information eller att förmedla den andra.

Ett exempel på där man nog vill veta ganska exakt vilken längd som avses hittar man för övrigt redan i Prologen:

Här är i alla fall jag intresserad av att veta hur långa hobbitar kan bli, och hur lång den omtalade Bandobras Took egentligen blev.


Fast (t.ex.) hobbitarnas språkbruk är väl inte så "nedbrutet" i sig, detta handlar ju snarare om ortnamn och sånt.



Ska jag vara ärlig är väl citatet taget ganska mycket ur sitt sammanhang, vilket kanske gav Andersson en sämre bild än han förtjänat. Dessutom bör man ha i åtanke att vi har massvis av en vara som han hade begränsad tillgång av i sitt arbete´med översättningen: tid.

Än ger jag inte upp! Jag ska försöka visa vad jag menar med hjälp av ett mer konkret exempel. Nedan följer två citat (båda från Anderssons översättning, det ena lite ändrat av mig). Prova att läsa dessa var för sig och fundera vilka bilder ni målar upp för er själva med hjälp av de olika styckena, och hur bilderna skiljer sig åt.


(Ringens brödraskap, s. 271)

Jag får i alla fall en mycket klarare bild av hur lång sträcka våra hjältar egentligen tillryggalagt från det andra citatet. Alla som någonsin vandrat en längre sträcka har en känsla för hur långt, uttyckt i mil, man kan vandra på en dag och hur jobbigt det är att vandra tre mil. Någon riktig känsla för hur långt tolv fjärdingsväg är att vandra tror jag däremot få människor har.

Fast då borde det stå "tillryggalagt strax över tre mil", då det blir ca 3,2 mil. Jag kan hålla med dig om att det kan underlätta för läsaren om den får reda på avstånd, och slipper slå upp dem i början, men jag tror de flesta struntar i hur långt de faktiskt gick, och de som verkligen vill veta kollar säkert upp det. Därför blir problemet hur man uppfattar orden. Gammaldags fjärdingsväg ger rätt känsla tycker jag, och jag tycker kilometer låter så hårt. Ordet mil tycker jag annars låter bra. Men det gäller ju för översättaren att vara konsekvent (utom möjligen om man vill låta vissa folkslag tala i äldre mått, där Common Speech använder moderna).

"almost twenty miles" står det i originalet, så det är inte säkert exakt hur långt det är.

Fast i min mening handlar det inte om att man som läsare vill veta exakt hur långt de gick, utan att bilden man skapar för sig själv när man läser i detta fall skapas till stor del av att man har en känsla för ungefär hur långt tre mil är. Denna känsla, hävdar jag, försvinner om man byter ut "mil" mot t.ex. "fjärdingsväg", som få har en riktig känsla för. "de som verkligen vill veta kollar säkert upp det" är för övrigt inget hållbart argument i min mening.