Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Gandalf ansåg nog att han var trollkarl nog för att ta hand om en liten spindel.

För han lär väl ha vetat att Honmonstret fanns där, va?

Liten och liten...

Och jag förutsätter att han vet att hon finns där. Skulle förvåna mig mycket annars, då hon varit där ett tag.

Samtidigt påpekar ju Tolkien klart och tydligt att ingen alv eller människa skulle kunnat skada henne egentligen enbart med styrka och mod. Gandalf är ju iförsig Maia så han skulle kanske ha en bättre chans men på vilket sätt?

Såsom Frodo delvis lyckades med, skrämma henne med ljus och blixtar?

Gandalf skulle nog kunna blixtra lite med sin stav, samt skrika åt Honmonstret med en befallande röst...

Eller så kanske han kan ta med sig lite av sina fyrverkerier? Då skulle kanske hela Mordor stanna upp för att titta på allt det vackra. Och på så vis hade Frodo, Sam och Gandalf kunnat tassa till Domedagsberget osedda.

Genialt.

Jag betvivlar att Nazgulerna inte skulle märkt Gandalfs närvaro när han klättrar upp för "trapporna". Att inte bli upptäckt var ju ändå viktigast

Så det skulle varit bättre utan gandalf? Det tvivlar jag på. Och om en sådan risk fanns så är jag övertygad om att Gandalf kände till den.

Det är mycket möjligt att själva förutsättningen för att uppdraget skulle lyckas var att Frodo och Sam lämnade det övriga brödraskapet, för att sedan anlita Gollum som guide. Om Gandalf hade följt med de två hobbitarna in i Mordor vågar jag påstå att Ringen aldrig hade blivit förstörd (inte med mindre än att Sam och Gandalf knuffat ned Frodo i Sammath Naur i alla fall).

jag förstår vad du menar men tvivlar något på det skeendet. Skulle inte Gandalf om de nu kom oskadda fam till elden, egentligen i sin närvaro styrkt Frodo så mycket att han inte blev besegrad av ringen? Alternativt att Gandalf med sin visdom förstått vad som behövde göras och helt enkelt huggit av Frodo ringen?

Hm.

Om Gandalf hade varit Gandalf Grå, vilket han ju hade varit om allt gått som det borde ha gått, skulle han då ha kraft nog att bekämpa Nazgûlerna?

Eller var han tvungen att bli den Vite innan?

Underskattar jag bara Gandalf den Grå nu?

För om han inte hade varit mäktig nog, då hade det ju varit ganska kört, om de blev upptäckta...

Jag tror inte att Gandalf, med all sin vishet och makt, hade kunnat övertyga Frodo inne i själva Domedagsberget. Frodo var helt i Ringens grepp, och Tolkien skrev (i ett brev, har jag för mig) att Frodo egentligen aldrig skulle kunnat förstöra Ringen, han kunde blott försöka.

Jag tror dessutom att det hade varit svårt för Gandalf att hugga av Frodo Ringen. Skulle han ha använt ett svärd, känns det som att han skulle behöva hugga av hela armen. Och om Gandalf själv hade tvingats hålla Ringen hade han gripits av dessa makt, och själv låtit bli att slänga i den.

Nej, jag tror det var meningen att det hela skulle ske som det skedde, och det hade inte kunnat lyckas på något annat sätt. Gandalf förutspår ju själv att Gollum har en roll att spela innan slutet.

Det blir så jäkla tråkigt bara när man låter som du gör nu Det hände eftersom det skulle hända blaiblaha. Jag vill tro annorlunda.

Men okej då vi ger oss här.

Nej! Jag vill inte ge mig än! Jag tycker nämligen att detta är ett oerhört intressant ämne.

Jag tror att "ödet" spelar en stor roll i Tolkiens Arda, men därmed inte sagt att det inte finns några alternativ. Galadriels spegel är för mig ett tydligt exempel på vad Tolkien menar. Om man följer sin väg till ända är det möjligt att man lyckas (men inte garanterat), men om man lämnar vägen så går det förstås inte. Det fanns säkert tusentals sätt för uppdraget att misslyckas på, men bara ett där det kunde lyckas, och av en "slump" (som i Tolkiens värld nästan tycks vara synonymt med "ödet"), och på grund av huvudpersonernas enträgenhet, så lyckades det.

Man kan inte nog betona hur pass stor händelse Tolkien ansåg att Ringens förstörelse var. Han kallar det ju för en eucatastrophe, vilket alltså är motsatsen till en katastrof. En enormt, plötsligt lyckad och "god" händelse, född ur hopplöshet och mörker. Den ultimata "eukatastrofen" var för honom Kristi uppståndelse.

Det var alltså bara inte att strosa in i Mordor och göra sig av med Ringen, hela alltets varande hade spetsats mot detta tillfälle. Men därmed inte sagt att det måste lyckas.

Jag håller med Danne.

Det var väl så egentligen att uppdraget inte kunde lyckas, det fanns inget sätt på vilket "de goda" kunde ha förstört ringen på egen hand. Det fanns ingen i hela Midgård som, stående vid Domstöten med ringen i hand, hade haft styrkan att stå emot dess lockelse och slänga i den. Och detta var Gandalf säkert medveten om.

Tolkiens budskap är väl att om man bara gör det allra bästa man förmår, står emot alla frestelser man har styrkan att stå emot och går sin utstakade väg så långt man bara kan, då räcker det, det är allt man kan begära av någon människa. Gör man det så tar Nåden eller Försynen eller Gud eller vad man nu vill kalla det hand om resten. Och detta sker på så outgrundliga vägar att man aldrig kan förvänta sig att veta det på förhand, vilket Gandalf säkert hade i tankarna även det. Det var väl därför han inte hade gjort upp några närmare planer efter Lórien.

Den stegrande kamelen skrev:


detta är väl ändå bara en gissning, såvitt jag vet har aldrig någon alv burit ringen (Sauron, Isildur, Smeagol--Gollum, Bilbo, Frodo och Sam har burit ringen). Men vem har sagt att inte någon mäktig alv skulle kunna motstå frestelsen?