Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Vilken tycker ni är den bästa filmen av SrR, Sot, och SoKå? Jag har inte sett Sagan om Konungens återkomst än , men av Sagan om Ringen och Sagan om de två tornen så tycker jag bäst om Sagan om Ringen. Jag tycker att den är mycket bättre.

Svårt att premiera en av dem på det sättet. De är så olika och ger mig så olika upplevelser.
Dessutom vet jag knappt vad jag tycker om ROTK ännu, inte efter bara en gång. Och för mig är det EE som gäller, så egentligen kan jag inte svara genomtänkt på frågan förrän om nästan ett år...
Men bara för slutets skull känner jag mig lockad att säga ROTK, trots att jag fick behärska mig för att inte bita i manteln av frustration under de första två timmarna...!

Jag håller abslut med dig, Rog av Vredens hammare, att det är svårt att avgöra, då man sett RotK alldeles för lite.
Men det är antingen Sagan om Konungens Återkomst eller Sagan om Ringen som är den bästa filmen. Men efter extened version av Sagan om Konungens återkomst, så har den också blivit mycket bättre!
Hrm... men det blir nog antingen FotR eller RotK!

Return of the King är ju ändå filmen där allt händer.
FotR och TTT bygger upp allt, för att det sedan ska "explodera" i RotK. Det är det som gör trean så bra!

Jag vete tusan om inte FotR är den bästa filmen. Inte är det TTT iaf, och jag fick ingen bra upplevelse på premiären i onsdags. Men, reserverar mig tills nästa gång jag ser RotK.

Svårt... Står mellan FotR och RotK, som de flesta andra verkar tycka. Efter man har tittat på RotK blir den nog den bästa efter ett tag, särskilt efter EE.

Svårt att säga efter att ha sett den bara en gång men jag kan säga att TTT var den sämsta

FotR. Mest variation i storyn, personbeskrivningar och miljöer.

Det står även för min del mellan film 1 och 3.



Har inte det att göra med förlagan?

Än så länge skulle jag nog säga FotR, men det kan bero på att jag bara har sätt RotK en gång. Vete sjutton när jag kan se den nästa gång - är en jultidsfattig trettonåring som får 50 kronor i veckan.

Men FotR hade det där bitvis enkla, ömsinta skildrandet av Frodos och de andras kamp som jag tycker att de andra saknar.

Jag ska se om RK innan jag uttalar mig, men jag håller tills vidare FR som den främsta. TTT kan aldrig komma annat än sist. Den rymmer för stora avvikelser i förhållande till boken för att jag ska kunna smälta det.

Såg om ROTK igår och nu väger den ännu tyngre som 1:a-platskandidat. Måste ju lära mig att bortse från alla ändringar, acceptera dem som dramaturgiska nödvändigheter (som väl åtminstone somliga av dem är, men långt ifrån alla.) för att kunna ta filmerna till mig så som jag önskar. Se dem som TOLKNINGAR av LOTR. Måste hela tiden påminna mig om det...

Jo, ROTK har jobbat sig upp i en knapp men ändock ledning. Fortfarande i huvudsak sista timman som gör det.

Den allmänna uppfattningen är väl att ROTK är bäst, tätt följd av FOTR och med TTT på en hedersvärd (?) tredje plats. Egentligen är anledningen till detta ganska simpel. ROTK har slutet, FOTR har början, och TTT har inget dera.

Men för att fördjupa resonamanget ytterligare så kan jag motivera det såhär:
ROTK skildrar såväl historiens klimax som upplösning, och i och med att den även innehåller några av de mest spännande scenerna från TTT-boken (Shelob), samt det faktum att allt faktiskt är grymt bra gjort (Minas Tirith, trapporna vid Cirith Ungol, förhållandet mellan Frodo, Gollum och Sam, scenen där ringen förstörs, det lagom utdragna slutet, att man hållit sig boken väldigt trogen...) gör att Peter Jacksons och Elijah Woods snack om att spara det bästa till sist inte bara blir PR-snack.

I TTT stör man sig på de dåliga skämten med Gimli och Aragorns drömscener och påstådda död som visserligen ger lite mer krydda till handlingen men som på det stora taget mest känns som ganska onödiga ändringar från boken. Dessutom har den inga riktigt storslagna eller vackra miljöer i stil med Rivendell, Hobbiton eller Minas Tirith. Men mest är det nog bara så att den helt enkelt varken har någon egentlig början eller slut, och det grymma cliffhanger-slutet från boken har man skjutit upp till film tre.

Notera att jag inte kommer se Extended Edition förrän tidigast juldagen , och det är en film jag har en hel del förväntningar på.

FOTR är den historiska filmen som mångdubblade antalet Tolkien-fans världen över, som var början till såväl LOTR-hysterin som själva historien, och är den enda filmen som (huvudsakligen) koncentrerar sig på en enda resa. Miljöerna är väldigt varierande och filmen har två mycket minnesvärda dödsscener som är fantastiskt fint gjorda.

Svår fråga.... RotK var ju fantastisk och slår ju egewntligen lätt dom andra. Men ingen film kan ju vara som etten, så mysig och bra, då är allt nytt. Jag måste nog ändå säga ett RotK är bäst, fast man inte riktig kan jämföra den med FotR.

Eftert att i dag ha sett om RotK för andra gången, så är jag säker på vad jag tycker: Den är den bästa filmen av de tre.

Den är fantastiskt väl berättad – med en del undantag, förstås. Den känns aldrig lång eller tråkig. Flera av skådespelarna gör sin bästa prestation här: särskilt Billy Boyd och Sean Astin. Den är makalöst fotograferad – och klippningen är oerhört skicklig. Vid i stort sett varje klipp mellan de olika händelsetrådarna sägs eller görs något i scenen innan som kopplar vidare till scenen efter klippet, eller tvärtom. T ex Gandalf och Pippin pratar om döden – klipp till Theodens dödsscen; Sam och Frodo ser den gröna ljuseruptionen från Minas Morgul – klipp till Gandalf och Pippin som ser samma sak från stort avstånd.

Till skillnad från i Två tornen känns det därför som om de olika berättelserna hänger intimt ihop, vilket de ju också gör. Klippningen understryker detta hela tiden.

Klippningen gör också att man aldrig tappar kontakt med någon av alla huvudpersonerna. Det går sällan mer än ett par sekunder innan man har kontakt med dem igen. Kriget är stor och hemskt, och det drabbar oss personligen, genom dem vi bryr oss om.

Jag tycker att RotK är den mest vuxna och den allvarligaste av de tre filmerna. Det är också anledningen till att jag tycker bäst om den. Jag började prata med en man igår när jag stod i SF-bokhandeln och inspekterade Tolkien-hyllorna. Han var där med sin lille son. Jag frågade om han sett RotK. Ja, sa han, den var gräslig! Hur menar du, undrade jag? Ångest, sa han. Jag visste ju hur det skulle gå, men det var så starkt, så mycket ångest. Så verkligt.

Just det. Starkt, ångestfyllt, verkligt.

Därmed inte sagt att jag inte tycker väldigt mycket om de andra två filmerna också – framför allt FotR EE förstås! Men om jag nu måste välja en som bäst, så blir det Konungens återkomst.

Jag håller med dig om allt du skrev, Katarina. Och, som jag skrev någon annanstans, det intressanta är ju att Jackson fått betydligt friare tyglar i den här filmen, rent konstnärligt/kreativt... Han kanske borde ha fått det tidigare...