Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

roten ur ett negativt tal är väl inte möjligt? Fast det kanske är poängen.

Allt är möjligt i matematikens härliga värld. Man har helt enkelt definerat talet i som roten ur -1.

Och jag tar detta som ett bevis på att människans vägar är outgrundliga.


Show me.

Min lärare har alltid sagt att man kan bevisa allt med ekvationer. Han menar att man kan räkna ut att 66 är lika mycket som 33 (66=33). Problemet är att han inte kommer godkänna det resultatet i ett matematikprov.

Enligt samma princip kan man bevisa allt med statistik. Skicka hit ett par alver så kan jag bevisa att 100 % av de storstadsmänniskorna som jag ser är alver.

Nej, jag som går en statistikkurs för tillfället och kommer att fortsätta läsa statistik anser att du har fel. Många har den synen på statistik och även jag hade det innan jag förstod vad det egentligen är.
Ja, jag skulle kunna bevisa att 66= 33 men i det beviset så skulle det ingå en division med noll och därför skulle beviset vara värdelöst.
Beledhel: Tål du inte skämt? Jag har i mitt inlägg visat att inte allt är möjligt. Men följer man lagar och regler inom matematik så skall det gå att göra mycket.

Jag vet att jag är enbart en lekeman med statistik. Men i blasktider, där all statistik handlar om att sälja lösnummer, är min misstro det bästa vapnet mot lurendrejeri. Jag borde kanske lära mig mer om statistik för att skilja ut vetet från skiten (det är verkligen en så stor skillnad mellan de vinklade blasksiffrorna och de rättfärdiga siffrorna).

Jag har inget emot ekvationer. Jag använder bara 66=33 som ett skämt till min lärare. Han har tjatat så mycket om ekvationer att en sådan ekvation lättar upp den hårda ekvationsstämningen. Det är alltså menat som ett skämt.

Tja, om detta gör att man uppnår något önskvärt är det väl bra. Ingen väg är fel, så länge den når till målet.
Själv förstår jag inte riktigt hur man kan tycka ren "sifferdata" är vacker... menmen.

Förresten, tråden har blivit lite OT. Ta gärna det i en annan tråd och låt denna handla om det rubriken säger.

Egentligen är det ingen OT. Kom ihåg att matematik är vetenskap. Vetenskapen är redan en religion för miljontals människor. Varför kan inte statistikens existens debateras lika hård som guds existens? Det är lika skrämmande att tvinga av religiösa sin gudstro, som att tvinga människor att 2+2=5, (speciellt som det sker i rum 101 (om jag inte minns fel))

Mja, det lutar ju åt att det blir ett nytt ämne om det fortsätter i matematikens spår...

Jag "är tråkig och tror inte på något som vetenskapen inte kan bevisa". Eftersom vetenskapen verkar vara det enda som håller i längden så tror jag mer på BigBang-teorin än Gud-skapade-allt-teorin. Men det hindrar mig inte från att vara medlem i Svenska kyrkan och gå konfirmation, ser fram emot konfa-resan som går ner till Småland i vår:)

Jag har aldrig förstått varför man ska konfirmera sig om man inte är troende...

För att få presenter, naturligtvis. Det skälet angav i varje fall majoriteten av mina klasskamrater när det begav sig.

För övrigt är jag mäkta irriterad över att man måste vara myndig för att kunna begära utträde ur kyrkan utan målsmans godkännande. Egentligen borde det att inte konfirmera sig innebära automatiskt utträde - det betyder ju just "bekräftelse", för tusan - men om det nu absolut skall krävas en skriftlig ansökan ser jag ingen mening med en åldersgräns. Ut- såväl som inträde är avgiftsfritt och kan upprepas i det oändliga; förutom det tvivelaktiga argumentet att ens själ svävar i fara är åldersgränsen totalt ogrundad då ett utträde inte medför några farliga konsekvenser (barn får man skaffa vid femton, men gå ur kyrkan? Nää...).

Vet någon var man vänder sig med dylika klagomål? Jag har frågat runt - skrev tillochmed till Svenska Kyrkan men fick inget vettigt svar. Reinfeldt torde knappast bry sig i dessa frågor...

Jag tror på Gud och Jesus! Jag är kristen!

Tänk; jag har inte gått ut ur kyrkan än. Men jag vet inte ens om jag tjänar på det. Vem vet, kanske det är någon stackare som tar del av de pengar som mitt medlemsskap inbringar. Då gör jag en god gärning, fasten att jag så gott som dissar kyrkan och alla trosartiklar i övrigt.

Har jag förövrigt sagt att jag nästan är satanist? Det enda som jag tror på är mig själv. Sedan får jag kanske brinna i helvetet eller födas som en gris, men i detta livet är det bäst att tro just på sig själv. (Jag tror inte heller på satanismen eftersom dess mörka sida inte tilltalar mig. Det verkar vara en religion för enstörningar)

För att du fortfarande inte bestämmer över dig själv och ditt eget liv innan du är arton år och religionstillhörighet står förmodligen med bland de sakerna. Men ta det lugnt. Du är snart arton och kan gå ur. Vad gör några år mer eller mindre?