Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Finsk-Ugriska pratas ju endast i Finland, Ungern och Baskien. (Kanske Estland också...) Svenska ligger ju på den germanska språkgrenen men kanske meningsuppbyggnaden är annorlunda men det är den Finska också.

Pontus,

du har otur med dina exempel. Även det moderna OS:et ordnades av fransmän med Cumbertin i spetsen.

De svensktalande bygderna i Estland försvann under Stalin. De som inte flydde under kriget blev huvudsakligen deporterade. Numera är de gamla svenskbygderna befolkade av ester. Det görs iofs försök att återknyta de svenska banden, men huvudspråket är ändock estniska. Några kan svenska som andra/tredjespråk. Dessa bygder låg huvudsakligen på de estniska öarna.

Crumui,

problemet är att det finns flera kandidater till världsspråk. Det enda världsspråk som varit oomstritt dominerande har varit latin och även detta inom en begränsad kultursfär. Problemet med att det finns flera kandidater är ju att ingen frivilligt ger vika för en annan. Det finns en mycket bra sång på detta tema med Prata Vetra (Brainstorm) från musikalen Sveiks. Där dröms det om hur idyllisk världen skulle vara om alla hade samma språk och var samma folk. Sången avslutas med det cyniska konstaterandet att för att komma dit krävs det bara att alla som motsäger sig detta måste avlägsnas.

Själv tycker jag det är ett sundhetstecken att det finns flera språk och att inget språk kan dominera helt. Det blir en fullkomligare värld med differentiering.

Jag kapitulerar i brist på vettiga argument...

Älva: Baskiska är inte ett finsk-ugriskt språk. Än så länge betraktar man det som ett isolerat språk, eftersom man inte har kunnat påvisa släktskap med något annat.

Vad gäller de finsk-ugriska språken, så talas de inte bara i Estland, Ungern och Finland. Tänk på samiskan (Sverige, Norge, Finland, Ryssland). Liviska, som är mycket närbesläktad med estniska, talas av en liten folkspillra främst på Kurlands norra udde i Lettland. Stora grupper av ungrare bor i grannländerna, främst Rumänien och Slovakien. Om man dessutom tänker på det ryska kolonialimperiet, så finns det ju rester av voter, izjorer och ingermanländska finnar i Ingermanland. Vi har ju karelarna, dels i Karelen, dels i trakterna av Tver (strax nordväst om Moskva). Karelarnas grannfolk vepserna inte att förglömma. De större folken har 'välsignats' med egna s k republiker: Mordvinien, Mari El, Udmurtien och Komi. Enligt gammalt beprövat "söndra och härska"-knep följer dock inte alltid dessa delrepublikers gränser de etniska gränserna. Komi-permjakerna hamnade utanför Komi. Större delen av mordvinerna (främst erzja, men även moksha) bor utanför Mordvinien. Ungrarnas språkligt sett närmaste släktingar, chanterna och manserna, bor öster om Uralbergen. Etc, etc.

Detta blev nästan lite off topic, men jag ville rätta till ett felaktigt påstående.

Varför fick jag då lära mig det på Spanskalektionerna i gymnasiet?
Det blev ju genast pinsamt eftersom jag med sakkunnighet förklarat detta faktum för mina (i mitt tycke) mindre upplysta vänner...

Tja, det låter snarare som att Din f d spanskalärare är mindre upplyst och borde skämmas.

Fast han skämdes aldrig för sig. Han var öppet transvestit.

Off off off

Det är väl inget att skämmas för! Då var han ju istället modig.

Ja men jag sa ju att han inte skämdes.

Älva,

jag menade bara att det lät som om det vore något han borde skämmas för. Men säkert(?) menade du inte så, och då får du ursäkta mig. Jag är nämligen himla duktig på att tolka vad andra säger till det sämre, så att jag själv ska få en anledning att jaga upp mig...

Mja jag menar bara att de flesta skulle skämmas för en sån sak. Men jag tycker inte man borde göra det.
(Fast ärligt talat så ser det faktiskt lite roligt ut med män i kvinnokläder och det är inget elakt menat. )

Okidoki.

Lite upplysningar om liverna. Under kriget så fanns det flera byar på Kurlands norra udde som talade liviska, precis som Bytteson nämnde. Under sovjettiden har dock byarna blivit övergivna så det finns i dagsläget inget ställe där livländska är förstaspråk. Det finns fortfarande de som talar livländska, även om de främst finns i den äldre befolkningen. I samband med Lettlands självständighet så har liviskan fått en renässans och fler försöker lära sig språket, dock blir det som andraspråk efter lettiskan. Det finns flera dans- och sångsällskap som är liviskspråkiga, främst i Kurland.

Apropå släktskapet mellan finska och ungerska språk så har jag en arbetskamrat från Ungern som hävdar att senare forskning har visat att släkskapet mellan ungerska och finska är försumbart. Vokabulären skall vara helt annorlunda, grammatiken är dock uppbyggd på liknande grunder.

Känner mig ganska utanför i den här diskussionen; hade ingen aning ens om att det fanns ett språk som hetet livländska. Ska nog ändå fortsätta övervaka ämnet, så kanske jag lär mig något på kuppen.