Sammie skrev:
ordagnir skrev:
Han kallas Glaurung den gyllene vilket jag tror syftar på hans färg.
Ja det verkar som om drakar förökade sig könsligt.
Klart släkt på långt håll, Glaurung var ju "Drakars fader" så något släktskap hade de.
ja givitsvis, hur länge levde en drake får det mig att undra odödlig forutom för svärd/pil med mera?:)
Jag tror inte de var odödliga. Men väldigt långlivade var de om de inte dräptes.
Sammie skrev:
Citera:
Kan tänka mig några alver som borde haft kapacitet, Maehedros, Turgon, Glorfindel o några till. Men sen är det ju det där med ödet också.
Människor verkar mest dräpa drakar som lönnmord, alverna kanske hade svårt för det? och envig mot en drake är nog svårt även för de främsta av eldar.
Har fått uppfattning om att det där med ödet hade större betydelse under första åldern, kan det ha varit så att Tolkien lättade på det lite under Ringes krig?
Vad menar du med lönnmord, det var väl egentligen bara Túrins dödande som var åt det hållet?

Eärendil står det bara att han döda Ancalagon så han störtade in i Thangrodims torn, var det va?
Och Bard sköt ehlt enkelt ner Smaug

De tunga ödesmättade domarna var iaf inte lika vanliga.
Lönnmord använde jag mest som motpol till "envig" vilket känns mer som en alvisk form av strid. Jämför med kommentaren om Nargothronds alvers avvikande från öppen strid. Men som sagt det gäller huvudssakligen gamla tiders högalver.
Eärendil stred i någon form av öppen strid. Bard kan ju alltid diskuteras då det var med avståndsvapen.
Fram är jag rätt säker på dräpte Scatha i sömnen.
Citera:
Att dvärgarna klarade sig bra mot drakar vet vi ju från Nirnaeth.
Det är mycket möjligt att dvärgarna i Grå bergen dräpte drakar innan dessa fördrev dem. Inga namngivna drakar det står bara om köld-drakar.
Precis som du säger

Hur många drakar kan det ha rört sig om ett 10-tal?[/quote]
Kanske, det är svårt att säga men förmodligen något sådant.