Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

varifrån kommer den här gestaltningen av att återfödelse är något
positivt. Vad jag minns (länge sen jag läste måste jag erkäna) finns
det inget sådant.

Alla religioner i vår värld och tid som innehåller reinkrination ser
det som något att undvika, att komma tillbaka till allt lidandet.

... är det inte just det som är saken i Arda också, att föddas om är
något negativt ett straff? eller? ett pris för alvernas livslängd?

Alverna hade ju inget efterliv att komma till (eller räkna med) så för dem så var ju det eviga livet Erus gåva. Vi människor fick nöja oss med döden som gåva och resan utom världens cirklar.

Jag är nöjd att Finrod åtminstone fick en plats på listan.

Men ser alverna det eviga livet som positivt eller negativt?

Att ständigt återkomma, när mäniskor får vandra vidare...

I Midgård blev alverna trötta eftersom världen där förändrades, och de gjorde inte det. Annat då i Valinor, eller Tirion, där de inte kände tröttheten.

Alverna ser det väl i huvudsak som något negativt.



Tolkien uttrycker det väl snarare som att dödligheten är Erus gåva till människorna än tvärtom.

Vilket var så jag såg på det.

Därmed så flyter alvernas reinkranation och människans dödlighet bra ihop med vår tids existerande religioner med återfödelse...

Reinkranation=Inte bra

Död=Dåligt

?

Det handlar väl helt enkelt om att gräset är grönare på andra sidan.

Blev jag missförstådd? Ett evigt liv är ju alvernas gåva eller hur? Människorna fick döden.

Ja, för både människor och alver kan det kallas gåva och öde. Men Arwen tyckte att människornas gåva var väldigt bitter.

Misstolka nu inte mitt inlägg ovan, det jag skrev där har samma betydelse som du skrev innan

Håller med Arwen.

Jag syftade på Túrins inlägg inte dig Aldarion.

Det jag försökte säga, Älva, var att evigt liv inte var en gåva i förhållande till dödlighet, uatn tvärtom. Dödlighet är en gåva, evigt liv ett ok. (Så verkar Eru tycka efter sättet han uttrycker sig iaf).

Ja, det där är precis så som jag ser det.

Som jag skrev innan, Arwen gillade inte människornas "gåva" när hon fick ta del av den. Så man kan ju slutfatta det som att alver tyckte det var tungt att vara bundna till Arda, men de få (Luthien och Arwen) som fick dela människors "gåva" ansåg den vara föga värd. Medan människorna i allmänhet var lite avis på alverna för deras långa liv, men då hade inte några människor fått pröva på alvernas "gåva".

Alltså borde båda släkternas öden vara tunga att bära, men alverna uthärdade sitt ok bättre.

Så alverna fick ingen gåva. Det verkar orättvist.