Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Efter att ha följt den här diskussionen har jag fått intrycket att bokstavstrogenhet, och att följa Tolkiens språkliga idéer, är centralt för många inför översättningen.

Låt oss då ta en titt på väströnska, språk 1 och dess relationer med andra människospråk i Tolkiens för-indo-europeiska Midgård.

Språk 1 har en nära men mer arkaisk släkting i Rohan, språk 2.

Språk 1 har en lite mer avlägsen arkaisk släkting i trakerna av Dalby, språk 3.

Utöver dessa tre språk finns också språk 4 som är en äldre språkgrupp i trakten i form av dunländska och Bri-språket. Ett substrat som har givit hybridnamn (Archet, Merry).

I det engelska originalet gjorde Tolkien valet att
språk 1 = engelska
språk 2 = anglo-saxiska
språk 3 = fornnordiska
språk 4 = keltiska

Tolkien var en språkhistoriskt orienterad lingvist. Alltså var dessa förhållanden centrala i Midgård. Hur ska vi då översätta till svenska för att få en liknande modell och liknande associationer? Den enda bokstavstrogna lösningen är följande:

språk 1 = svenska
språk 2 = isländska (en närbesläktad arkaisk form)
språk 3 = anglo-saxiska (en mindre närbesläktad arkaisk form)
språk 4 = finsk-ugriska (till skillnad från Tyskland och England, har Sverige inga keltisk-germanska hybridnamn att använda som bas. Däremot har vi finsk-ugriska namn, t.ex. "Fisklamp" i Tiveden). Nackdelen är att det inte finns något släktskap mellan finsk-ugriska och germanska språk vilket det gör mellan keltiska och germanska.

Denna mer bokstavstrogna översättning i Tolkiens anda, skulle ha den effekten att man talar isländska i Rohan. Detta är inget problem för EA, för den isländska översättaren har redan gjort arbetet åt honom: Theoden -> Thjodan, Eomer -> Jomar, etc.

Detta innebär allt att vi får söka en motsvarihet till Meriadoc och Merry i Finskan och svenskan.

Det innebär framför allt att GANDALF inte kan ha en fornnordisk bas som den har i den engelska versionen. Den bör ha en anglo-saxisk bas som GANDAELF.

Nu vet jag att denna lösning inte kan bli populär bland Tolkienister. Varför?

Jo därför att vi är vana vid de lösningar som Ohlmarks gjorde.

Tyvärr är inte EA någon lingvist, vilket märks tydligt av de resonemang han för.

Jag säger inte att jag själv vill ha den översättning som jag förslagit. Faktum är att jag inte alls vill ha den! Den är dock en översättning som följer av den logik som gör att man absolut måste översätta Baggins till någonting på "Säck", och Rivendell till någonting på "klöv" eller "rift".

Om någon finner fel i mitt resonemang, eller om jag har missförstått något, så rätta mig gärna

Rent språkligt har du förstås en bra poäng, och jag har hört samma resonemang förut. Men problemet är att rohirrim är anglosaxare till mer än bara språket. Man kan ju inte skriva om hela deras kultur i översättningen, så de måste nog förbli som de är även språkligt.

Inte heller har finskugriska språk haft herraväldet i stora delar av Sverige innan de fördrevs, vilket är fallet med keltiska i England, så den parallellen haltar en hel del. Det lär finnas betydligt mer keltiska influenser i engelska ortsnamn än finskugriska i svenska (annat än uppe i övre Norrland förstås). Och i den mån den gamla dunländska kulturen skildras i böckerna så är den förstås mer keltisk än finskugrisk, så man får samma problem där som med rohirrim.

(Har de förresten mer fornnordiska influenser uppe i Dalby? Det har jag inte tänkt på!)


Ingen översättning kan bli en exakt avspegling av originalet, man måste alltid kompromissa och välja. I det här fallet måste man t ex välja att avstå från exaktheten i relationerna mellan sitt huvudspråk och de övriga språken i boken, eller att istället avstå från kopplingen mellan de olika kulturerna och deras respektive språk. Det går inte att uppnå båda. Och personligen tycker jag att kopplingen mellan svenska och anglosaxiska är nära nog för att det skall fungera utmärkt utan vidare handpåläggning. (Då är kanske de keltiska elementen lite mer svårsmälta.)


Ett fel i ditt resonemang är likhetstecknet du sätter mellan din mer avancerade översättningsvariant och hur man översätter Baggins och Rivendell. Det sistnämnda handlar ju helt enkelt om att översätta vad orden betyder, plus att Tolkien uttryckligen skriver att han vill ha det så. Var finns logiken i att strunta i namnens betydelse? Varför skulle att översätta dem "bokstavligt" leda till att man måste översätta rohirrims och andras språk också?

Sedan gäller det naturligtvis, som i all översättning, att hitta en balans mellan betydelse och hur det låter och "känns". Om ordet på engelska har en viss klang och ger en viss känsla så kan det ju vara viktigare att det gör detsamma på svenska än att klämma sista droppen exakthet ur betydelsen. Men därmed inte sagt att man kan lämna betydelsen helt och bara gå på hur det låter. Det är en balansgång. Men ingen har väl heller sagt något annat? Var är de där fanatiska bokstavstroende fundamentalistöversättarna som ditt inlägg antyder härjar på forumet?

Vet inte om jag hängde med riktigt men Gandalf som namn förekommer i Eddan men här som en dvärg. Har för mig att Tolkien tyckte namnet var lite för storslaget för en dvärg så han döpte trollkarlen till det istället.

Teorin är förstås intressant, även om den inte är helt ny. Vore säkert matnyttigt och roligt språkligt sätt att fullfölja idén, men i praktiken känns det inte lika nödvändigt.

Jag håller för övrigt med om allt Kamelen just skrev, så nu slutar jag!

Den Stegrande Kamelen,

du har förstått min poäng. Det jag vill säga är att översättningen aldrig kan bli mer än en kompromiss. Och visst haltar analogin med den finsk-ugriska analogin, men den är det närmaste vi har.

Vad gäller likheterna mellan rohirrim och anglo-saxare är den inte så uppenbar, eftersom A-S inte var ett ryttarfolk. Om man ska gå efter vad som är skrivet på Internet verkar dessutom fler dra paralleller mellan rohirrim och vikingar (även om skillnaden mellan A-S och Vikingar var ganska liten med våra mått mätt). Dessutom hämtade han ju element (Meduseld) från Beowulf-kvädet, vilket inte ALLS handlar om A-S utom om danskar och svenska götar (om man ska gå efter etymologin så syftar Geatas på götar). Dessutom var det ingen officiell analogi (Tolkien förnekade ju sådana).

Nej, jag tror inte det finns några bokstavlighetsfanatiker. Jag vill visa att översättningen av Tolkiens värld är mycket problematisk även mellan två närbesläktade språk och kulturer som den svenska och den engelska och att vi bara får en approximation hur vi än vänder och vrider på det.

Här finns en högintressant reflektion om kopplingen mellan rohirrim och anglosaxare. Rekommenderas!


Då är vi överens!

Kul!

Tack för länken! Det ser ut att bli intressant.