Dags för lite nya exempel!
Tolkien skrev:
Just before tea-time there came a tremendous ring on the front-door bell, and then he remembered! He rushed and put on the kettle, and put out another cup and saucer and an extra cake or two, and ran to the door.
Andersson (s.14) skrev:
Strax före tedags hördes ett förskräckligt ringande från dörrklockan, och då mindes han! Han rusade upp och satte på kitteln, ställde fram ytterligare en kopp med fat samt en och annan extra kakskiva, och så sprang han till dörren.
Det är ju bara en småsak, men "kakskiva" känns inte riktigt rätt - i synnerhet som Erik bara ett par meningar tidigare översatt samma
cake till det (för mig) betydligt mer naturliga "kakbit".
Tolkien skrev:
"I am just about to take tea; pray come and have some with me." A little stiff perhaps, but he meant it kindly. And what would you do, if an uninvited dwarf came and hung his things up in your hall without a word of explanation?
Andersson (s.14) skrev:
»Jag tänkte just dricka te; stig på och ta en kopp med mig.« Kanske en smula stelt, men det var vänligt menat. Och vad skall man ta sig till när en objuden dvärg kommer och hänger av sig i hallen utan ett ord till förklaring?
Tolkien roar sig ju från och till i
The Hobbit med att direkt tilltala läsaren, som här. Om det är något lyckat litterärt grepp eller inte kan man förstås diskutera (Ohlmarks tyckte riktigt illa om det, minns jag), men det ankommer knappast på översättaren att plocka bort det som Erik har gjort. Är det kanske för att han här skulle blivit närmast tvungen att översätta med "du"? Vid en del tidigare tillfällen där direkt tilltal förekommer har han använt "ni". (Orkar inte finkamma texten för att hitta
alla tidigare förekomster.) Det är ju inte så lätt att veta på engelska om
you avser singular eller plural (eller i en del fall, men inte här, det mer allmänna "man"), och i de tidigare fallen har det inte varit klart vad som menades. Greps Erik månne här av insikten att han antingen kunde välja "du", och därmed tvingas gå tillbaka och ändra alla andra fall av direkt tilltal till "du" också, eller att sopa det här (förhoppningsvis) enda problematiska fallet under mattan? Skall bli spännande att se hur han hanterar detta i den fortsatta texten!
Vidare undrar jag om inte Anderssons värsta mardröm här besannas - en anglicism! För nog låter väl "utan ett ord till förklaring" lite svengelskt? Det gör det i alla fall för mig. Mer naturligt hade väl varit att uttrycka det till exempel "utan minsta förklaring". Därmed förstås inte sagt att Anderssons variant är felaktig, det är ju fullt begriplig svenska.
Tolkien skrev:
He had only just had a sip - in the corner, while the four dwarves sat around the table, and talked about mines and gold and troubles with the goblins, and the depredations of dragons, and lots of other things which he did not understand, and did not want to, for they sounded much too adventurous - when, ding-dong-a-ling-dang, his bell rang again, as if some naughty little hobbit-boy was trying to pull the handle off.
Andersson (ss.15-16) skrev:
Han hade inte mer än tagit en klunk - i hörnet, medan de fyra dvärgarna satt runt bordet och pratade om gruvor och guld, om tredskande vättar och härjande drakar, och om många andra saker som han inte förstod, och som han inte ville förstå eftersom de lät alldeles för äventyrliga - när ett ding-dongeli-däng hördes från dörren igen, som om någon liten okynnig hobbitpojke försökte dra sönder klocksträngen.
Bara ett nytt exempel på hur Andersson väljer ett svårare ord än Tolkien: "troubles with the goblins" blir "tredskande vättar". Jag tror egentligen inte att jag har så mycket emot det, i alla fall inte i det här exemplet, men det kan ju ändå vara intressant med tanke på den pågående diskussionen.