Den berömda meningen "In a hole in the ground there lived a hobbit" är förmodligen en etymologisk ordlek. Det gamla högtyska ordet "houbit", medelhögtyska "houbet", anglosaxiska "hobhid", som senare utvecklades till vårt eget "huvud" och engelskans "head", har sitt ursprung i latinets "caput". (Det är en vanligt förekommande språklig förändring att 'c' glider över i 'h' och 'p' i 'b' över tiden.) Alla dessa ord betyder samma sak, alltså huvud.
Men, och nu kommer poängen: Ordet "caput" kan härledas ännu mycket längre tillbaka. Den äldsta (kända) roten är ett ord på sanskrit: "gupa". Ordet "gupa" betyder "ett hål i marken"!
Tolkien lekte alltså i tankarna med den långa utvecklingskedjan hos ordet "head", och byggde en mening av dels den äldsta roten, hålet i marken, och dels en tänkbar (men aldrig existerande) form av ordet, hobbit (hemmahörande förmodligen någonstans mellan "houbit" och "houbet" i utvecklingen), som han väl tyckte lät som något som kunde tänkas bo i just ett hål i marken.
Allt enligt
den här intressanta men enormt komplicerade sidan. Jag medger att jag inte har satt mig in i särskilt mycket mer av vad som står där, och en del av spekulationerna verkar dessutom lite väl vilda och säger kanske mer om sidans upphovsmans egna funderingar än om Tolkiens. Men just den här biten som förklarade "in a hole in the ground lived a hobbit" tycker jag låter mycket trovärdig!