Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Ja, jag visste att jag kunde lita på att du skulle fixa en lista.


Nu är det inte Sagan om ringen som Andersson ska översätta, även om någon på förlaget tycks tro det. Sedan tycker jag nog inte att "hjalt" och "skvaltkvarn" är fackuttryck på samma vis som till exempel "endemisk", "torrbent" eller för att ta ett nytt exempel "torraka", vilka verkar användas i modernt fackspråk och utan historisk syftning. Men visst, Ohlmarks använder "hårrem":


Jag kommer inte ihåg var bara. Det var inte på samma ställe som den hårrem som vi diskuterade.


Klart det gör. Jag har aldrig tyckt något annat.

GP.

Bra recension.

Håller med. Blev bara förvånad att den kom först nu!

Ungefär samma klass på recensionen som på era inlägg om den.

Några småsaker som rececenten verkar ha fått om bakfoten (Jag skummade på en minut) är att hela verket heter "Ringarnas Herre" och inte "Ringens Brödraskap" samt att Tolkiens verk har varit dött och förstenat i åratal. Personligen har jag aldig sett något så levande och odödligt som Tolkiens verk.

Jag håller faktiskt med Ohlmarxisten angående den senaste recensionen.



Nu är uttalandet kanske sant, men jag tror nog att skribenten ändå menade "för mig".

Jag är bara förvånad att de inte skrev 'åt mig' eller 'till mig'. Säger man verkligen 'för mig' på svenska? Jag tror att en del sådana här prepositionsfraser är snodda rakt av från engelskan.

"Den här saken ter sig blå för mig". "Åt mig" eller "till mig" skulle väl inte fungera? :S

Nej, åt eller till skulle varit beviset för att de hade tänkt på engelska (alltså 'to me'). 'För' är nog det man säger, men jag började fundera på om det också är någon sorts försvenskning, för det låter inte helt rätt. I slutet av en mening, som du skrev där, låter det bättre, men inte i början.

I brist på färska recensioner vill jag uppmärksamma en gammal recension som kom bort lite när de stora drakarna sa sitt. Annika Johanssons recension i Minotauren (ja, det är en recension fast hon inte vill kalla den för en "ren" recension) är både innehållsrik och någorlunda välbalanserad, om man bortser från opportunistiska påståenden i stil med att "Erik Andersson är både noggrannare och mer begåvad på området namn än Ohlmarks var" (min fetstil). Men så verkar Johansson inte heller gilla "Fylke". Ett par saker har Johansson i sina försök att vara opportunistisk dock fått så om bakfoten att de kräver en kommentar.


Johansson har felciterat och missförstått texten på copyrightsidan. Det står "Dikterna delvis omarbetade av översättaren" i vissa utgåvor, vilket ska förstås som att Ohlmarks delvis har arbetat om sina tidigare tolkningar från den svenska originalutgåvan. Diskussionen i tråden "Revideringar av Härskarringen" handlar om just detta.


Väsandet är visserligen inte så starkt kopplat till "precious" i boken LotR, men även jag skulle väldigt gärna sett ett "s" i översättningen av "precious". Det stora problemet med Anderssons översättning är dock att det faktiskt är "älskade" och inte "dyrgrip" som är den korrekta översättningen. Substantivet "precious" betyder inget annat än just "älskade" eller "älskling". Ohlmarks använder heller inte "älskade" genomgående. Ofta använder han "skatt" (i den vedertagna betydelsen "älskade") och ibland även något annat. Jaja, jag vet att det finns en tråd även om det här.


Visst broderar Ohlmarks ut texten, men Andersson reducerar den istället. Så Andersson är ingen vidare måttstock. Det intressanta hade varit att beräkna hur mycket de båda översättningarna skiljer sig från en "idealöversättning". Hmm, man kanske skulle starta en tråd om Anderssons reduktioner.

Gör gärna det! Jag håller med dig om att Anderssons språk då och då känns torftigare än Tolkiens, men jag har inte fått känslan av att textmassans storlek reducerats nämnvärt.
Hmm, jag kanske missat någon tråd med exempel på detta, det var ett tag sen jag var inloggad...

Jag gissar att Andersson ligger uppemot 3-4 % under idealöversättningen. Dock tror jag att inte att det innebär att Ohlmarks ligger ungefär lika mycket över idealöversättningen. Jag tror nämligen att skillnaden mellan Andersson och Ohlmarks är betydligt större än 8 %. Det skulle inte förvåna mig om Ohlmarks översättning ligger uppemot 10-15 % över idealöversättningen. När jag får tid ska jag försöka räkna istället för att gissa och även ge exempel.

Tidningen Ångermanlands unge recensent (13 år) tycker att nyöversättningen är ålderdomligare än den äldre översättningen.

Och på sätt och vis har han inte fel, men inte gör det mig något. Om gossebarnet inte vet vad "tiden lider" och "dvaldes" betyder, borde han kanske slå upp dem. Inte känns de på något sätt fel i en Tolkienöversättning?

Och att boken känns kortare har han ju, enligt Ohlmarxistens nya statistiska undersökning, helt rätt i.