Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Nog är Vidstige ett bra namn alltid. Oerhört vackert och välklingande. En anledning till att det har en så djupt poetisk klang kan vara att det, som Gustav påpekade, lämnar öppet för olika tolkningar (kan associera till vida steg, men även på vandrande vida omkring på många stigar). Blind Höna uttryckte det som sagt så att i namnet Vidstige så lyckades Ohlmarks "överträffa Tolkien", och det tror jag de flesta av oss håller med om.

Men att Ohlmarks "överträffade Tolkien" är ju just problemet!

Ett antal citat ur boken (se tidigare inlägg) blir platta och besynnerliga då Strider översätts till det vackra Vidstige. Sedan är det förstås sant att man inte bör göra namnet för fult och nedsättande. Framför allt får inte namnet tillskriva Aragorn något som inte passar in på honom (men det tycker jag inte nämnda förslag gör). Idealt bör man givetvis försöka hitta precis rätt, varken försköna (som Ohlmarks gjorde) eller förfula. Just i detta fall tycks det mig lätt blir mera påtagligt skadliga följder av ett för positivt namn (begripligheten hos de citerade styckena blir lidande) än av ett för negativt namn (läsaren tycker mindre om ett namn som Aragorn själv hur som helst var missnöjd med).

Strider, eller verbet stride, har som sagt egentligen inga speciellt negativa övertoner - utom att det, som Michael Martinez säger, antyder ett pompöst sätt, då det uttrycks med ovilja. (Vilket tveklöst är fallet då namnet muttras fram av Mr Butterbur.) En annan sak är att samma aspekt, av någon mer välvilligt stämd, kan uppfattas som ståtligt. Ett namn värdigt en kung är det i vilket fall som helst inte.

Ett lagom negativt/positivt namn hade nog varit Skridarn. Då tror jag man hade fått med just den rätta pompösa (alt. ståtliga) övertonen hos Strider. Det enda felet är att man då inte får med de långa kliven. Tyvärr är det ju ett stort fel det. De långa kliven är centrala; till syvende och sist motiveras ju Bri-bornas namn på Aragorn av hans långa skankar (long shanks).

Hm. Böjda former av två verb (be)gin och delve, som bägge är arkaiska och inte verkar finnas i Concice Oxford Dictionary.
Lite långsökt kanske?

Jag misstänker att man kan hitta fler sådana här exempel på dolda engelska meningar i icke-engelska namn om man letar. (Liksom säkert dolda svenska meningar i icke-svenska namn )

I själva verket kommer Gandalf från skandinavisk mytologi (namn på någon obemärkt dvärg) och verkar vara bildat av Gandr + alfr (där gandr har med magi att göra; en trolleristav enligt Tolkiens mening). Men det vet du säkert redan.
Det tror inte jag heller.

Varför är inte Strider/Vidstige ett namn värdigt en konung? I svenska kunglängden har vi ju namn som Bonde. Många kungar har haft vanvördiga tillnamn som den gamle, tveskägg, blåtand etc.

Jag tycker inte man kan hävda att Ohlmarks överträffade Tolkien. Jag har alltid sett Strider som anknytande till att sträva, vilket ju var vad han gjorde efter konungatronen. Denna namnassociation finns inte i den svenska översättningen.

Inte i originalet heller väl? "Stride" kan i alla fall enligt mitt lexikon inte betyda "sträva". Hur kommer det sig att du associerar till det?

andersson kanske tänker på ordet strive när han läser Strider? Det betyder ju just sträva.

Som du säger är ju dock dessa namn just vanvördiga.* Och att Aragorn själv uppfattade Strider som vanvördigt är ställt utom allt tvivel. (Han tog t.o.m. i och kallade det "hånfullt" (scournful).)

Att Strider är vanvördigt förstår jag även själv. Men att Vidstige skulle kunna vara det har jag betydligt svårare att förstå. Däri ligger problemet, som jag ser det.


Vi talar uppenbarligen om två olika saker. Det ena är hur framgångsrikt översättningen överför originalets betydelser och övertoner. Här blir det definitionsmässigt svårt att överträffa originalet, och det gjorde givetvis inte Ohlmarks heller. (Just den överton av att "sträva", som du ser, har jag dock själv aldrig uppfattat, även om det förstås finns en ljudlikhet mellan engelska stride och strive.)

Vad jag avsåg med "överträffa Tolkien" är bara just att Vidstige är vackrare än Strider. Detta är en annan sak, och egentligen inte vad översättning handlar om (vilket är anledningen till att jag använde citationstecken).
________________________________________

* Utom kanske adelsnamnet Bonde som nog ursprungligen bara haft betydelsen fri jordägare, en bosatt/boende man, till skillnad från löst folk.

Vidklive är ju ett av de förslag som nämnts. Men det kom för mig att i så fall Storklive, eller ev. Högklive, kan vara bättre, såtillvida att de möjligen kan återge lite av den uppblåsta/pompösa övertonen hos Strider. Kan detta fungera? Vad tror ni?

Eller är det bättre att bara falla tillbaka på Klive eller Klivarn som ju är de enklaste och mest rättframma alternativen?

Enligt Webster Dictionary, 1913:
Stride ... 1. To walk with long steps, especially in a measured or pompous manner. ...

Vidklive i såna fall. Då blir det ju rätt översatt för de som eftersträvar det och så behåller man en bit av det namnet som de flesta egentligen innerst inne gillar...

Men blir det vare sig hackat eller malet då?

De som är fullständigt ointresserade av översättning, och av logik i berättelsen, utan bara vill att alla namn ska vara vackra (och helst bara just de som Ohlmarks använde) kommer väl knappast bli nöjda ändå?

Vill man ändra originalets Strider, som Aragorn så avskydde, till ett namn han kan bära med stolthet och glädje, då måste Vidstige definitivt vara oöverträffat bland de namn som nämnts här.

Morsning i stugorna! Håller med de allra flesta att även om Vidstige är ett vackert namn så fungerar det rätt så illa som öknamn. Personligen ser jag Strövarn, alternativt Storströvarn som bästa alternativ. Inte vackert, men det enda som jag hitentills stött på som påminner om ett fungerande öknamn.

Att haka på ett Vid- eller -stige för att påminna om det Ohlmarkska verkar tycker jag är onödigt konstlat.

För att inte tala om "läspe och halte" eller "smek".

Jag tycker inte att Vidstige är vackert. Det är en bra översättning. Men jag anser inte att det är vackert.

Och "tjocke", "skallige", "vansinnige" eller "bondekär" osv. Förresten, var vänlig uppfriska Mitt minne och säg vilken kung som kallades "smek"! Visst var det Magnus Eriksson?

Japp, han påstods ju vara homosexuell ab bl.a. heliga Birgitta.

Just Magnus Erikssons tillnamn Smek är väl möjligen i en kategori för sig. De övriga tillnamn som räknats upp här tror jag är baserade i någon faktisk egenskap hos respektive kung. Men några belägg för homosexualitet/osedlighet hos Magnus Eriksson finns inte, vad jag förstår, utöver just Heliga Birgittas ursinniga hatpropaganda mot honom, och den var förmodligen mer politiskt än moraliskt motiverad. Så Smek är nog inte så mycket vanvördigt som snarare otyglat hatiskt, ett rent invektiv egentligen.

Sedan är det väl så att många eller de flesta nämnda tillnamn (egentligen nog även Smek) knappast användes under objektens egen livstid, utan har bifogats av krönikörer i efterhand.
Just att de är vanvördiga, inte värdiga kungar, ger krönikorna must.

För att återknyta till ämnet: Túrin, eftersom du tidigare sagt att du "gillar" namnet Vidstige är jag lite förvånad att höra att du inte ser någonting vackert i det. Själv har jag gillat namnet just därför att jag tycker det är vackert (fantasieggande, hedrande och positivt). Men du gillar det alltså av precis motsatt skäl?

Då du (till skillnad från mig) inte ser någonting positivt i namnet kan jag i och för sig förstå att du tycker Vidstige duger som översättning av det vanhedrande Strider. Men tycker du det är bättre än andra nämnda alternativ? Och i så fall varför?

Vidstige är ju som sagt: (1) mindre klart i syftningen på de stora kliven än Klive m.fl. varianter, (2) trots detta längre än Klive/Klivarn, och (3) utan den överton av ett uppblåst och pompöst sätt som finns hos originalet Strider.