Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Välkommen till Sveriges stora Tolkienforum! Klicka här för att gå till förstasidan.
Aktuellt datum och tid: lör apr 18, 2026 9:54 pm

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]




Ny tråd Svara på tråd  [ 160 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1 ... 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 ... 11  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: fre maj 05, 2023 2:09 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3936
Ort: Göteborg
Jag är nu ägare till Har du försökt stänga av och slå på igen – fick den i födelsedagspresent – och det är ditt fel, Ohlmarxisten! Ser fram emot att läsa den.

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: tor maj 11, 2023 7:49 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3936
Ort: Göteborg
Erik Andersson (i 'Grannen') skrev:
Enver skuffade in några pinnar i munnen för att ha något att göra medan han teg.

Underbar formulering! Och det fanns rätt många sådana i den här novellen. Men förstod den gjorde jag INTE! Det känns som om det absurda eller fantastiska inslaget kan ha varit en referens till något – nån gammal film eller sång eller liknande. Men inget som jag känner igen. Och även personnamnen kändes som om de skulle kunna vara valda med någon baktanke, men den undgår mig. Klart förbryllande!

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: fre maj 12, 2023 6:55 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Javisst är det många underbara formuleringar i de här novellerna! :)

Det absurda inslaget bedömde även GP:s recensent som obegripligt. Han menar att "det går inte att begripa poängen" samtidigt som han har "en känsla av att scenen är djupt betydelsebärande". Lite förvånande, eftersom han är helt rätt ute (enligt mig) när han talar om "[F] på vischan". Det är möjligt att det där absurda är tänkt som en specifik referens till F och/eller något annat, men jag vill mena att poängen inte beror så mycket på en eventuell specifik referens. Vad det absurda säger oss läsare om en viss person är ändå klart, vilket får slutscenen att drypa av dramatisk ironi.

Ja, namnen är säkert valda med baktankar. Namnet E säger direkt vad är det är för typ av spel som pågår, även om E:s roll här snarast är den motsatta mot förväntat. Och namnet Gi ser jag en en tydlig (o)moralisk tanke bakom. PD är ett mer dunkelt namn, åtminstone för mig; kanske något rent göteborgskt :razz:. Men PD:s roll som Gr kan jag ändå se en något långsökt bakvänd baktanke i. Och namnet på PD:s torp är helt klart ominöst.

Arons utveckling är för övrigt underbar.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: fre maj 12, 2023 8:11 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3936
Ort: Göteborg
Ohlmarxisten skrev:
när han talar om "[F] på vischan"

Aha. Ja, om det var någon referens till F så var det inte att undra på att jag inte begrep den, eftersom jag inte vet ett jota om F. Aldrig vare sig läst folksagan eller läst/sett någon av alla dramatiseringar. Inte ens Bulgakovs, faktiskt, men det vet jag ju att jag borde.

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: fre maj 12, 2023 8:46 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Jag skulle säga att man inte behöver veta särskilt mycket om F, och jag är inte alls övertygad om att Andersson tänkte sig en specifik referens. Det handlar mer om allmänna föreställningar om vilka former sådana här anhang kan tänkas anta. Men jämförelser är ändå ofta belysande! Så här är ett stycke ur en version av F-sagan:

Citera:
[F] was suddenly taken in such an extreme cold, as if he should have frozen in the place where he sat, in which, the greatest Devil in hell appeared unto him, with certain of his hideous and infernal company in the most ugliest shapes that it was possible to think upon, and traversing the chamber round about where Faustus sat, Faustus thought to himself, now are they come for me though my time be not come, and that because I have asked such questions of my servant Mephostophiles: at whose cogitations, the chiefest Devil which was his Lord, unto whom he gave his soul, that was Lucifer, spake in this sort: Faustus, I have seen thy thoughts, which are not as thou hast vowed unto me, by virtue of this letter, and shewed him the Obligation that he had written with his own blood, wherefore I am come to visit thee and to shew thee some of our hellish pastimes, in hope that will draw and confirm thy mind a little more stedfast unto us. Content quoth Faustus, go to, let me see what pastime you can make. At which words, the great Devil in his likeness sat him down by Faustus, commanding the rest of the Devils to appear in their form, as if they were in hell: first entered Belial in form of a Bear, with curled black hair to the ground, his ears standing upright: within the ear was as red as blood, out of which issued flames of fire, his teeth were a foot at least long, as white as snow, with a tail three ells long (at the least) having two wings, one behind each arm, and thus one after another they appeared to Faustus in form as they were in hell. Lucifer himself sat in manner of a man, all hairy, but of a brown colour like a Squirrel, curled, and his tail turning upwards on his back as the Squirrels use, I think he could crack nuts too like a Squirrel. After him came Beelzebub in curled hair of horse-flesh colour, his head like the head of a Bull, with a mighty pair of horns, and two long ears down to the ground, and two wings on his back, with pricking stings like thorns: out of his wings issued flames of fire, his tail was like a Cow. Then came Astaroth in form of a worm, going upright on his tail; he had no feet, but a tail like a slow-worm: under his chaps grew two short hands, and his back was coal-black, his belly thick in the middle, and yellow like gold, having many bristles on his back like a Hedgehog. After him came Chamagosta, being white and gray mixed, exceeding curled and hairy: he had a head like the head of an Ass, the tail like a Cat, and Claws like an Ox, lacking nothing of an ell broad. Then came Anobis; this Devil had a head like a Dog, white and black hair in shape of a Hog, saving that he had but two feet, one under his throat, the other at his tail: he was four ells long, with hanging ears like a Bloodhound. After him came Dythycan, he was a short thief in form of a Pheasant, with shining feathers, and four feet: his neck was green, his body red, and his feet black. The last was called Brachus, with four short feet like an Hedgehog, yellow and green: the upper side of his body was brown, and the belly like blue flames of fire; the tail red, like the tail of a Monkey. The rest of the Devils were in form of insensible beasts, as Swine, Harts, Bears, Wolves, Apes, Buffs, Goats, Antelopes, Elephants, Dragons, Horses, Asses, Lions, Cats, Snakes, Toads, and all manner of ugly odious Serpents and Worms: yet came in such sort, that every one at his entry into the Hall, made their reverence unto Lucifer, and so took their places, standing in order as they came, until they had filled the whole Hall: wherewith suddenly fell a most horrible thunder-clap, that the house shook as though it would have fallen to the ground, upon which every monster had a muck-fork in his hand, holding them towards Faustus as though they would have run a tilt at him: which when Faustus perceived, he thought upon the words of Mephostophiles, when he told him how the souls in hell were tormented, being cast from Devil to Devil upon muck-forks, he thought verily to have been tormented there of them in like sort. But Lucifer perceiving his thought, spake to him, my Faustus, how likest thou this crew of mine? Quoth Faustus, why came you not in another manner of shape? Lucifer replied, we cannot change our hellish form, we have shewed ourselves here, as we are there; yet can we blind men’s eyes in such sort, that when we will we repair unto them, as if we were men or Angels of light, although our dwelling be in darkness.

Det finns all anledning att oroa sig över Arons utveckling.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: lör maj 13, 2023 8:24 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Andersson säger i podden att "Tomten" länge var tänkt att bli en roman. Men han och hans recensenter (i och utanför podden) verkar märkligt omedvetna om att den redan finns som roman, sedan 2005. Romanen utspelar sig utanför Göteborg.

Ja, den finns även som TV-serie.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: sön maj 14, 2023 1:29 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Jag läser om. Någon knackar på. Lille Aron öppnar och frågar: ”Vem är du?” En oskyldig fråga. Men den infernaliske Andersson har planerat det här. Ett perfekt anslag. Jag lägger på Beggars Banquet:

    Pleased to meet you
    Hope you guess my name

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: sön maj 14, 2023 8:46 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
"Jag vill ha en hund", kläcker sedan lille Aron ur sig. Tror han att knackaren är något slags jultomte?

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: tis maj 16, 2023 5:38 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3936
Ort: Göteborg
Jag skulle aldrig på hundra år ha begripit att "Grannen" syftade på Hin Onde om jag inte haft någon som talade om det för mig. Den insikten ger ju läsningen en helt annan dimension – jag skulle nästan vilja gå så långt som att säga att novellen blir meningslös utan den – men den var inte tillgänglig för mig. Jag hade inte de kulturella referensramar som krävdes. (Och jag förstår fortfarande inte riktigt: traditionellt säljer man väl sin själ på ett eller annat vis, men familjen i Rörbråten gör ju inget det minsta omoraliskt i utbyte mot skänkerna?)

Och lite sådan känns hela boken, faktiskt, så långt jag har kommit. Jag har nu läst "Tysken" också, och det är ju ingen som helst tvekan om att det är välskrivet, och det gav en intressant och målande inblick i en gången tid (även om exakt vilken tid är oklart). Men det känns som att det finns en dimension till här som jag inte begriper och inte kan begripa. Kanske t ex att den här tysken är någon specifik historisk eller litterär person som den som är mer allmänbildad än jag känner igen?

Den här boken är inte avsedd för mig. Den känns lite som Sarumans röst: "Men själva var de utestängda och stod och lyssnade vid dörren till ord som inte var avsedda för dem: ouppfostrade barn eller dumma tjänare som tjuvlyssnade på herrskapets svårbegripliga diskussion och undrade hur den skulle komma att påverka dem."

Jag skall självklart läsa vidare, och jag får ut en hel del av den mer jordnära dimension av historierna som jag faktiskt begriper. Men samtidigt lämnar historierna en obehaglig bismak av min egen otillräcklighet.

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: tis maj 16, 2023 9:08 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Vi är alla otillräckliga! Även Faust. Även Saruman.

Poängen i "Tysken" är nog svårare att få grepp om än den i "Grannen". Och "Tysken" är även svår på ett sätt som "Tomten" och "Grannen" inte är. Vad betyder här nedsatt, smassel, avfallen, nedsatt i eld och feger? Man förstår kanske tillräckligt av sammanhanget för att tillgodogöra sig poängen, men den nogsamme läsaren nöjer sig inte med det. I den stora ordboken finner man förklaringen "(förr) med avs. på sjukdom: gm svartkonst l. på magisk väg föra ned (i träd o. d.)" för nedsatt. Det stämmer med sammanhanget och skärper min naiva förståelse. Smassel hittar jag inte alls i ordboken, men av sammanhanget ("pliter och smassel") förstår man att det bör handla om någon form av utslag eller sår. Avfallen ges betydelsen "som förlorat sitt förra goda hull o. friska utseende". Det stämmer med min naiva förståelse och hyfsat med sammanhanget. Nedsatt i eld låter som en allvarlig form av nedsatt. Ordboken ger inte närmare besked. Feger vet jag ju att det kan betyda "dödsdömd", vilket bekräftas av ordboken och stämmer väl med sammanhanget.

Jag vill gärna ha mer exakt besked om nedsatt i eld. Efter lite sökande finner jag en god förklaring i Folkliv och folkminne i Ås, Vedens och Gäsene härader i Västergötland II (1931). I korthet (men läs hellre på länken):

Klas Olofsson (s. 115f) skrev:
Den, som blivit förgjorder, var sjuk och utledsen på allt. Förgörelsen skedde merendels på anstiftan av illvilliga männskor genom förmedling utav de så kallade kloke eller kunnige. Förgörelsen kunde vara av flerahanda slag. Dock, en särdeles hemsk art därav vara att vara nersatter.

[---]

Den, som var nersatt i eld, kände sig marteras i eld [...].

[---]

[D]en, som satts ner i eld, var till spillo given för alla sina återstående dagar [...].

Som en bonus hittar jag här även "smassel". Det ges ingen förklaring, men det är ändå ett belägg. Det förekommer som "pliter å smassel" (s.177). Precis som hos Andersson! Har vi här själva upprinnelsen till "Tysken"? Ja, det verkar faktiskt så. Han Den långe i "Tysken" måste helt enkelt vara Fin (Finn) i Tvärred (s. 186ff)! Så berättelsen bör utspela sig i närheten av Tvärred på 1860- eller 1870-talet. Men om Fratsch är någon man bör känna till går jag bet på.

Poängen då? Expressens recensent (som för övrigt uppmärksammar att "Tysken" är "vackert spräcklig av nogsamt utvalda, gammaldags ordvändningar") menar att novellen "handlar helt enkelt om en döende tysk". Även recensenten i Västerbottens-Kuriren har uppfattat att tysken är döende. "Här vilar en gammal tysk på sitt yttersta i en arkaisk saga", säger han. Hur gammal tysken är framgår inte tydligt, men det är helt klart och väsentligt för poängen att det inte är av ålder han dör; "arkaisk" är som konstaterat senare delen av 1800-talet. Jag befarar att recensenterna missat poängen. Visst är tysken döende, men novellen handlar om pojken Anders upplevelse av skeendet. En möjlig nyckel till tolkningen ges redan på tredje raden nedifrån på novellens tredje sida. Det som sägs där ska man ha i minnet när Den långe i slutet inte vill ha betalt och förklarar att tysken är nedsatt i eld. Hur mycket Anders begriper och vilken roll Den långe egentligen har spelat i dramat kan man sedan fundera över.

"Tysken" påminner till konstruktionen starkt om Joyces "Systrarna", översatt av Erik Andersson 2018.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: ons maj 17, 2023 7:29 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Ohlmarxisten skrev:
En möjlig nyckel till tolkningen ges redan på tredje raden nedifrån på novellens tredje sida.

Oluf kan sägas framföra en annan teori om vad tysken gjort, en teori som förkastas av hans far:

Citera:
Om en tysk dör, sade Oluf, kommer han till himlen?

Han måste svara för sina gärningar, sade far. Men det är samma himmel för tyskar som för oss.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: ons maj 17, 2023 5:37 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Ohlmarxisten skrev:
Hur mycket Anders begriper och vilken roll Den långe egentligen har spelat i dramat kan man sedan fundera över.

Det är mycket "kan man sedan fundera över" i novellerna. Bara för att ta ett par exempel till från de två första novellerna. Vem är filuren i "Tomten"? Vad är hans historia? Vem är Bosse? Vad visste egentligen den snabbt flyende mäklaren om förhållandena? Vad är det egentligen för "mörksens gärningar" (för att tänka med Gina) som Grannen sysslar med? Vad har Enver och Gina egentligen förbundit sig till? Är Aron inblandad? Är det något falskt i Rörbråtenfamiljens handlande? Vad innebär det att sälja sin själ?

Det är med andra ord precis som det ska vara i goda noveller. Tydliga poänger som ställer fler frågor än de besvarar.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: ons maj 17, 2023 9:05 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 3:28 am
Inlägg: 3936
Ort: Göteborg
Att tysken inte är sjuk bara "av egen kraft" utan har blivit förbannad av någon, möjligen som straff för något han gjort, är ju onekligen en intressant ny pusselbit som väcker nya funderingar. Jag gissade när jag läste att "nedsatt i eld" helt enkelt betydde med falnande livsgnista, vars inre eld är försvagad. Att det var ett specialuttryck som behövde efterforskas för att förstås insåg jag inte.

Men det väcker ju återigen frågan: Vem skriver Andersson för? Hur många vet vad dessa ord betyder? Inte särskilt många. ("Feger" förstod jag, utifrån tidigare diskussioner här. Annars hade jag bara varit ännu mer förvirrad.) Hur många ids slå upp dem? Inte heller särskilt många, för så jäkla intressant är inte historien. Den är inte värd allt besväret att försöka tolka den. Jag föredrar definitivt (som jag tror att jag har skrivit någonstans tidigare, då angående Ursula K. Le Guin) berättelser som går att förstå och engagera sig i redan vid en ren upplevelseläsning, men som erbjuder ytterligare bottnar om man gräver djupare. Här måste man gräva för att alls hitta något; ytan är tom. (Då pratar jag framför allt om "Tysken". Jag tyckte klart bättre om "Tomten", och "Grannen" var ett mellanting.)

För övrigt fick du mig att läsa "Systrarna" (jag råkar ha "Dubliners" hemma i hyllan). Men den gav mig inga ytterligare insikter.

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: tor maj 18, 2023 6:25 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
Hur många vet vad dessa ord betyder?

Ja, det är frågan. Kände Andersson själv till nedsatt (i eld) innan han råkade läsa om Finn i Tvärred? Och hur är det med Expressens uppskattande recensent?

Martina Montelius i Expressen skrev:
Men texten ["Tomten"] frestar på mitt tålamod, eftersom språket inte i tillräcklig grad förhöjer de banala skeendena.

Dock tar det sig, exempelvis i "Tysken", vackert spräcklig av nogsamt utvalda, gammaldags ordvändningar, och präglad av en helt annan, trolsk tomhet. Den handlar helt enkelt om en döende tysk — men i berättelsens undervegetation plirar mystikens ögon mellan vassruggarna.

Visste hon på förhand, slog hon upp eller blev hon bara tagen av spräckligheten?

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Erik Andersson
InläggPostat: mån maj 22, 2023 7:13 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 10:40 pm
Inlägg: 3220
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
För övrigt fick du mig att läsa "Systrarna" (jag råkar ha "Dubliners" hemma i hyllan). Men den gav mig inga ytterligare insikter.

I båda novellerna är det en ung pojke som är berättare. Han berättar om en man som ligger sjuk och dör. I det första fallet ("Systrarna") har mannen dött kort innan berättelsen börjar, i det andra fallet ("Tysken") förmodas mannen dö kort efter berättelsen slutar. I det första fallet har pojken en relativt nära relation till mannen och har suttit vid hans sjukbädd, i det andra fallet har pojken inte någon direkt relation till mannen men sitter motvilligt vid hans sjukbädd ett par gånger. I båda fallen låter den vuxna omgivningen förstå att det är något "knepigt" med mannen. I inget av fallen sägs det rakt ut vad som är knepigt. I inget av fallen kastar berättaren själv något ljus över det knepiga. Vad har mannen gjort?

Handlingen i de två novellerna är snarlik, men mer intressant är hur det i båda novellerna finns saker som inte sägs rakt ut. Joyce är med andra ord en tidig praktisör av isbergstekniken. Eftersom Andersson just hade översatt "Systrarna", så är det högst troligt att han inspirerats av Joyce i "Tysken" (och även i samlingen som helhet). Och den snarlika handlingen gör att "Tysken" lätt ses som en direkt hommage till Joyce.

Så som jag gärna läser dessa två noveller är det dessutom besläktade saker som inte sägs rakt ut i novellerna. (Det betyder inte att Andersson nödvändigtvis läst "Systrarna" som jag läser den.)

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 160 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1 ... 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 ... 11  Nästa

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010