Ohlmarxisten skrev:
Lindelöve å
Namnet finns bara på kartorna. Det låter som en å i Fylke, inte en å vid Celebrantslätten. Är Lindelöv en person? Det låter väldigt mycket som ett efternamn. Är det samma å som i texten kallas
Solskensån? Och kallas den även
Limlit?
Ohlmarxisten skrev:
Limlight
Ån känns ljus och inbjudande. Är förleden något rohirriskt petrifikat? "Possibly 'lime-tree pool' ", säger gamle Ekwall om
Limpole.
Ohlmarxisten skrev:
>
Ohlmarks. Åke får åter användning av sin kära ordbok. Ordboken säger
lime "lind". Åke får det inte riktigt att samsas med "ljus, klar". Men lindar har ju löv. Väl på plats i slutet av första volymen (I:452) inser Åke att
Solskensån passar bättre. I bihangen drabbas han så av en ny insikt och kallar ån
Limlit. I Åkes tolkienlexikon står det "Limlit (Limlight)" så att man ska förstå att
Limlit är en lätt försvenskning av det engelsk-gondoriansk-rohirriska
Limlight.
Tolkien. "The spelling -
light indicates that this is a CS name; but leave the obscured element
lim- unchanged and translate -
light: the adjective
light = 'bright, clear' ", instruerar professorn i "Guiden".
Christopher. Christopher har i
Unfinished Tales en hel liten utläggning om olika anteckningar kring namnet som han har hittat i faderns skafferi. Huvudteorin verkar vara att det sindarinska
Limlich blivit till det rohirriska
Limliht, vilket moderniserats till det väströna
Limlight. Enligt en annan teori är det en halvöversättning av det alviska
Limlint "swift-light". Aha, Glorfindel uppmanar Asfaloth att springa snabbt!
Adlerberth. Den trogne Adlerberth tar tacksamt emot Ohlmarks gondoriansk-rohirriska
Limlit. Men på samma sätt som han i skafferiboksregistret förde in "Ringle å" som en förklaring till
Ringló för han här in det ohlmarkska "Solskensån" som en förklaring till
Limlit. Generös som han är inkluderar han även den engelsk-gondoriansk-rohirriska formen
Limlight bland de alternativa former som räknas upp i registret.
Lindelöve å faller dock för den adlerberthska bilan.