Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Välkommen till Sveriges stora Tolkienforum! Klicka här för att gå till förstasidan.
Aktuellt datum och tid: tor mar 28, 2024 10:18 am

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 127 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 01, 2017 7:39 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
Det där var verkligen en fascinerande odyssé genom Glitterfältens mångskiftande historia. :D

Ett extra väl valt adjektiv, det där senare! :D

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 01, 2017 12:40 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
Tänk så mycket spännande det finns att gräva fram om vartenda litet namn!

Ytterligare ett litet grävfynd är dikten "The Sea-Bell" i Tom Bombadills lilla versbok och Åkes översättning av dikten. I "The Sea-Bell" talas om hur "gladdon-swords guarded the fords" och hur diktjaget (Frodo) tillverkar "a flag of gold" och som kung står med sitt "gladdon-sword". Här är det enklare att begripa att det är svärdsliljor. Formen gladdon är modernare, svärden finns där och flag är ett annat namn på svärdsliljan. Och här begriper Åke, åtminstone till hälften. Åke pratar om "svärdsliljors blad" och "liljesvärd", men vid tillverkningen av "a flag of gold" går något snett. Det blir "en fana guldröd". Och flag "svärdslilja" står i ordboken. Åke begrep här ändå vad gladdon betydde. Så i något lexikon måste han till slut ha fått hjälp. Associerade han i denna stund även till Gladden Fields? Ja, kanske. Åtminstone är det vad Tom Shippey gör när han läser dikten. "One may remember that it was in the Gladden Fields that Isildur died", säger Shippey (The Road to Middle-earth, 1982, s. 210). Fast Shippey hade förstås läst både "Guiden" och alvbibeln.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: sön apr 02, 2017 3:23 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
River Running > Rinne älv

Running River alias River Running hör mest hemma i hoberboken, och Rinne älv finns inte alls i ringsagan. I ringsagan heter den Springfloden och förekommer på kartan i första volymen och tre gånger i bihangen. Ohlmarks kallar den sedan Rinne älv i sin Sagan om Tolkien och i sin översättning av Kochers tolkienbok. Två av tre gånger handlar det då om Ohlmarks nyöversättning av valda delar av hoberboken, en nyöversättning som återfinns i dessa två böcker och i hans översättning av Helms tolkienbok. Men Ohlmarks ville inte bara se Rinne älv i hoberboken. Han anger det som huvudformen i sitt tolkienlexikon och använder det även i tolkienbestiariet (s. 133). Och den gode Adlerberth använder det naturligtvis i sin översättning av skafferiboken.

I hoberboken tillverkarTolkien ofta ortnamn i enlighet med sagoprincipen. En naturlig beskrivning av lokalen görs till ett stiliserat och tidlöst ortnamn genom att den förses med versaler. Här har vi "a running river". Låt oss kalla den Running River! Ohlmarks Rinne älv och Springfloden är därför helt inkongeniala översättningar. Betydelsen hos det existerande svenska ortnamnselementet rinne behöver heller inte vara den förmodade. Och särskrivningen känns (i hoberboken) mest gammal och trött, inte tidlös. Tolkien själv komplicerar även han sagoprincipen en smula genom att i ringsagan ge floden det alviska namnet Celduin, som även det betyder "rinnande floden". Man frågar sig hur sagonamnet historiskt förhåller sig till det alviska namnet.

Hallqvist som i regel följde ringsagan avvek här (medvetet eller omedvetet) från den och valde Rinnande Floden istället för Springfloden. I Hompen hette den rinnande floden också Rinnande Floden.

Pellegrino skrev:
The Water > Vattne ström

The Water hör även det mest hemma i hoberboken. Jag hittar sex förekomster i ringsagan. Fyra av dessa ersätter Ohlmarks med något appellativ (I:47, 98, 112; III:345). Därutöver blir det en gång Sjön (I:112) och en gång Vattne ström (III:227). Det sistnämnda dras med samma huvudproblem som Rinne älv. Men det är inget som direkt stör läsningen på det enda ställe det dyker upp. "När jag låg i mitt fängelse, Sam, sökte jag komma ihåg Vinfloden och Skogsände och Vattne ström, som porlade ner genom Hobsala skvaltkvarn", säger Frodo under vandringen i Skuggornas land. Vattne ström skulle här kunna tänkas vara en del av vattendraget, vad det nu heter i sin helhet. Att det är ett namn på hela vattendraget framgår först av Ohlmarks tolkienlexikon.

Zetterholm kallade vattendraget för Strömmen och Hallqvist det för Vattnet.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: sön apr 02, 2017 5:19 pm 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 831
Jo, just i dessa fall är humpe hump-principen kanske inte så lyckad. Jag tycker Rinnande floden och Vattnet räcker gott som översättningar, och Rinne älv passar lika illa som "Ensle berg" skulle ha gjort.


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: sön apr 02, 2017 9:33 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
[...] Rinne älv passar lika illa som "Ensle berg" skulle ha gjort.

Eller som det faktiska Härje hed < Withered Heath gör. Även Withered Heath är väsentligen ett hoberboksnamn. Det nämns visserligen bara en gång i texten, men det har en framträdande roll på båda kartorna i hoberboken. I ringsagan förekommer det bara på översiktskartan. Ordboken ger att wither kan betyda "härja". Hump-e hump! Förleden härje är känd från ett av våra landskap. Den härjade dalen? I själva verket anses förleden gå tillbaka på det med harg nära besläktade har "stengrund, stensamling". Precis som med Rinne älv är det principen som är problemet. Även Hallqvist fann uppenbarligen ordboksbetydelsen som sådan passande. När dvärgarna hos Beorn sjunger om "withered heath" blir det "härjad hed" hos Hallqvist.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 08, 2017 8:13 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Deeping Coomb > Klyfte dal
Deeping Wall > Klyfte mur
Deeping Stream > Klyfte å

Det här är formellt sekundära namn till Helm's Deep, på svenska Helms klyfta, och innebär en ny variant av humpe hump-metoden, där humpe är en genitiv av huvudordet i det primära namnet.

På engelska kallas klyftan ofta bara the Deep. I den svenska texten används då i regel appellativet klyftan. Den mest förekommande översättningen av Deeping Coomb är inte Klyfte dal utan Klyfte dalkjusa; den förra formen är dock den Ohlmarks pekar ut som huvudform i sitt tolkienlexikon. I Klyfte dalkjusa har vi en anledning i sig till särskrivningen. En sammansättning med dalkjusa blir direkt klumpig. Och alternativet Klyftans dalkjusa känns mer naivt och mindre realistiskt. Men även annars känns särskrivningen motiverad. Klyftdalen, Klyftedal och även Klyftedalen har nackdelen att de inte lika klart pekar ut en bestämd klyfta. Med Klyfte dal (och analogt Klyfte mur(ar), Klyfte å) känns det klarare, kanske på grund av påverkan från den regel som ligger bakom Skrämsle kullar och Stocke väg. I "Guiden" påpekar Tolkien att dalnamnet av just denna anledning borde ha haft formen Deeping-coomb och ånamnet formen Deeping-stream. Ändringen genomfördes faktiskt 1977, men det i "Guiden" inte explicit omnämnda murnamnet fick behålla sin form.

I tredje volymen dyker även Djupe dalsänka och Djupe dalkjusa upp. Formerna förekommer en gång var. Av sammanhanget förstår man att det är Klyfte dal eller någon del av denna som avses. Djupe dalkjusa är även den form som används i bestiariet (s. 228).

Adlerberth använder i skafferiboken inte oväntat den lexikonutpekade huvudformen Klyfte dal. Där förekommer även kortformen Deeping för Deeping-coomb. Adlerberth komplicerar fint situationen i realistisk riktning genom att införa kortnamnet Klyfte för Klyfte dal, vilket något förändrar och fördunklar relationen mellan klyftnamnen.

Pellegrino skrev:
Harrowdale > Harve dal

Samma namnbildningsprincip som för Klyfte dal har här tillämpats. Adlerberth följer Ohlmarks.

Pellegrino skrev:
Ford of Carrock > Rocke vad

Det här skulle kunna ses som ytterligare ett exempel på samma namnbildningsprincip, eftersom Ohmarks låter Carrock kvarstå som det är. En skillnad här är att elementet rock inte är lika lättidentifierat som huvudled. En annan skillnad är att Carrock nämns först i bihangen (två gånger), medan Rocke vad nämns redan i huvudtexten (en gång). Men då Karrock (Hallqvist) är mycket välkänt från hoberboken och beorningarna nämns i samband med ringsagans Rocke vad borde en vaken hoberboksläsare ändå genomskåda konstruktionen. Och för den som inte läst hoberboken spelar det ingen större roll. Vad namnet betyder är en annan fråga. Den trogne Adlerberth följer i skafferiboken Ohlmarks. Åke själv föredrog i bestiariet Carrocks vad.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: sön apr 09, 2017 10:30 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 2:28 am
Inlägg: 3806
Ort: Göteborg
Du skulle kunna skriva en hel bok om det här, Ohlmarxisten! :D Det kunde bli ett bejublat tillskott till svensk tolkieniana, som omsorgsfullt reder ut utgångspunkter och troliga resonemang kring Ohlmarks alla namnöversättningar. (Och på köpet kanske återupprättar lite av Ohlmarks skamfilade rykte.) Målgruppen vore förvisso ganska begränsad – men i gengäld djupt engagerad och entusiastisk!

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: tis apr 11, 2017 6:10 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Tack! :D

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: tis apr 18, 2017 3:53 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Sarne vad

Vad är Sarne undrar man. Det låter udda och lite spännande. Vidstige nämner i sitt kapitel stället som den plats där han senast träffade Gandalf. Stället nämns sedan två gånger i "Fylke rensas" och tre gånger i bihangen. Det finns även på översiktskartan. Vidstige kallar stället Sarns vad, men det råder ingen tvekan om att det är ett och samma vadställe över Vinfloden i utkanterna av södra Fylke.

I slutet av ringsagan är vi även väl bekanta med det alviska Sarn Gebir. Kan det vara så att förleden men inte efterleden i Sarne vad är alvisk? Kan det likt Vinfloden självt vara en hobisk (halv)förvrängning av ett alviskt ortnamn? Nej, det var en riktigt långsökt tolkning! Inte så att sådant inte förekommer i verkligheten. För det gör det. Men något alviskt namn för vadstället nämns ju inte i ringsagan. Förleden är förmodligen något så enkelt som en genitiv av ett (dunkelt) ort- eller personnamn, vilket Vidstige verkar bekräfta.

Pellegrino skrev:
Sarn Ford

Förleden låter som och är en verklig engelsk ortnamnsförled. Så namnet passerar den engelske normalläsaren obemärkt. Den ambitiöse läsaren tar reda på att förleden med största säkerhet går tillbaka på det walesiska sarn "road, causeway", vilket passar utmärkt i sammanhanget. Den språkhistoriskt intresserade läsaren kan här även se en spännande beröringspunkt mellan walesiska och sindarin.

Pellegrino skrev:
>

Ordboken är inte till någon hjälp för Åke. Och det låter inte som någon vanlig svensk ortnamnsförled. Det får bli direktöverföring. Bäst att särskriva för att markera. Jaha, där dök det upp även i alviskan.

Så här säger Tolkien i "Guiden": "Retain Sarn. The name is a half-translation (of Sarn-athrad 'stony-ford'), a process frequent in place-names. The Elvish Sarn is also seen in Sarn Gebir." Christopher ger senare samma förklaring i alvbibeln, men det alviska namnet ges där som Sarn Athrad. Den som känner till det alviska namnet kan misstänka att särskrivingen har en synnerligen trivial förklaring, nämligen att den är en konsekvens av en tämligen mekanisk halvöverföring.

Den kände tolkienlexikografen Robert Foster redovisar i den första utgåvan av sitt lexikon (1971) ingen alvisk koppling, utan den redovisas först i det reviderade lexikonet (1978) och då med hänvisning till "Guiden" och alvbibeln.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 2:47 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Ringló > Ringle å (översatt från sindarin, ej från engelska!)


Bild


Först kommer ringversen. Sedan kommer en lång lista med numrerade namn. "68 Ringle å" kan vi läsa (i första upplagan). Det är en nyckel till kartan på motstående sida, en karta som kräver sitt förstoringsglas.


Bild


Ringle å dyker sedan upp på kartan i tredje volymen. Det här är de enda förekomsterna av namnet i denna form. Det är följaktligen endast de noggrant kartgranskande läsarna som möter namnformen; och få av dessa torde stanna upp, hala fram förstoringsglaset och studera kartan i detalj när den dyker upp alldeles i början av boken. Själv har jag aldrig verkligen läst kartorna i ringsagan. Det närmaste jag kommit en systematisk kartläsning av Tolkien är min första läsning av den hopplösa alvbibeln. När ett ortnamn dök upp i texten sökte jag direkt (inte alltid med framgång) hitta det på kartan. Det är nog det enda sättet att komma igenom det säregna kapitlet "Om Beleriand och dess riken". Men låt oss tillämpa denna alvbibliska lässtrategi på det här fallet.

I slutet av kapitlet "Minas Tirith" i tredje volymen bevittnar Pippin hur utländernas krigare under hurrarop och trumpetfanfarer tågar in genom Stora porten för att delta i stadens försvar. Där kommer gamle Forlong, den fete herren av Lossarnach, med sina trupper. Och där kommer folk från Morthonds högländer (Svartrotsdalen), Anfalas (Långa strandremsan), Lamedon, Ethir, Pinnath Gelin (Gröna kullarna) och Dol Amroth. Och bland dessa kommer även "männen från Ringló dal". Den sistnämnda orten finns inte på kartan. Men eftersom namnen på första volymens karta är alfabetiskt ordnade i den tillhörande listan får vi (då vi givetvis även har första volymen uppslagen) genast syn på ett Ringle å, och vi hittar det sedan enkelt även på kartan i tredje volymen. De skulle kunna vara besläktade lokaler. Ringle å ligger i rätt område. Vi återfinner i detta område även ett Lossarnarch, ett Lamedon och på översiktskartan i första volymen ett Anfalas (Långelinje). Däremot letar vi förgäves efter de andra namnen. Men omnämnandena av flera av dessa orter är ändå intressanta i sammanhanget, då det visar att gondorianska orter mycket väl kunde ha ett väströnt namn parallellt med sitt alviska, där det väströna namnet närmast är att betrakta som ett ortnamnslån. Kanske var det i regel så. Alla har bara inte fått plats i ringsagan.

I början av kapitlet "Sista krigsrådet" berättar sedan Legolas hur den Grå skvadronen (med Döda armén) på färden från Erech till Pelargir "passerade både Ciril och Ringló" för att fortsätta mot Gilrain. Lägesangivelsen är tydlig, och det råder i det här läget (för den kartföljande läsaren) inga som helst tvivel om att Ringle å är ett väströnt namn för Ringló, för på kartorna hittar vi i närområdet även namnen Kirilån (för Ciril), Guldregnsälven (för Gilrain, jämför svenska gylla, regn) och Pelargir. Vi får här ytterligare exempel på väströna namn eller namnformer som existerar parallellt med de alviska.

I "Hur år täljdes" i Ringens värld anges så slutligen att det är den 10 mars 3019 som Aragorn "rider genom Ringló". Här förefaller Ringló beteckna dalen. Det ligger då nära till hands att anta att även Ciril betecknar en dal i anslutning till Kirilån, men troligare är kanske att Ringló i likhet med Morthond användes för båda (III:73, 156).

Kartnamnet Ringle å förefaller således vara ett gondorianskt, eller kanske hobiskt, ortnamnslån; och man kan tänka sig ett *Ringló å, vilket senare blivit till det likaledes särskrivna Ringle å. Alternativt är det dalen som är Ringle, och Ringle å är då en helt regelmässig särskrivning. Särskrivningen motiveras i båda fallen dessutom av att den bryter upp vokalmötet.


Bild


Ringló ger förmodligen inte en engelsk läsare samma direkta och naturliga associationer som en svensk får, även om samma typ av associationer är möjliga. Jag hittar inte heller några besläktade engelska ortnamn. Den väströna anpassningen har på kartorna inskränkts till ett förtydligande River och ett utelämnat accenttecken; det senare ger i den ansedda An Introduction to Elvish (1978) upphov till klassificeringen "Misspelt" (s. 88). Inte heller Gilrain har översatts på den engelska kartan, trots att associationerna och en direktöverföring till väströna här ligger närmare till hands än på svenska. Väströna namn och namnformer förekommer dock parallellt med de alviska även i den engelska översättningen. Och textens Ciril är på kartan Kiril.

På engelska är det även klart att det ensamma Ringló betecknar floden och inte dalen, vilket även det bidrar till att den engelska texten upplevs som fattigare. Översiktskartan är dock nominellt rikare. Där hittar vi de namn som vi saknade på de svenska kartorna.

På den engelska översiktskartan betecknas floden "R. RINGLO" och på tredje volymens engelska Gondorkarta "River RINGLO". Så det är utifrån kartorna inte helt självklart att det är ett alviskt namn. Lokalens belägenhet, förekomsterna senare i texten och ordets allmänt icke-engelska karaktär gör dock att det för Åke i slutändan inte kan ha rått något tvivel om att namnet är alviskt, vilket även bekräftas av att han i texten väljer den alviska formen.

Frånvaron av Morthond på kartan får sin förklaring vid en direkt jämförelse med den engelska versionen. Det har blivit till Laxå, som inte nämns i den svenska texten och som man utan hjälp av den engelska översättningen inte helt självklart kopplar ihop med Morthond. Men gör man väl den kopplingen är det inte svårt att förstå hur Laxå uppstått. Såväl Guldregnsälven som Laxå finns med på listan i början av första volymen. Övriga saknade namn saknas dock verkligen på översiktskartan.


Bild


Till Unfinished Tales (1980) korrigerades de engelska kartorna: Ringló fick sitt accenttecken och Kiril blev Ciril. Dessa kartor utgjorde även underlag för kartorna i den svenska utgåvan. Floderna heter således Ringló respektive Ciril på de nya svenska kartorna. Den listige Adlerbeth fogar dock i registret in "Ringle å" som en förklaring till Ringló, en förklaring som även fungerar som väströnt namn. Laxå och Guldregnsälven lyser dock med sin frånvaro, trots att Morthond och Gilrain förekommer i såväl löptext som register. Ciril nämns bara i förbifarten i skafferibokens register.

Den engelska kartändringen till Ciril kan starkt ifrågasättas. Formen Kiril är inte bara ett etablerat christopherskt kartpåfund utan är ursprungligen faderns och används av denne även i förordet till Tom Bombadills lilla versbok, som publicerades efter ringsagan; Åke översätter där till Kiril. Och det står fortfarande Kiril i Hammond & Sculls kommenterade utgåva av versboken från 2014. "In the Bombadil preface, Kiril perhaps should be Ciril, Tolkien's final preferred spelling and that used in most later versions or printings of the Lord of the Rings maps; but [...] for the preface Tolkien seems to have chosen to follow the Lord of the Rings map, as it stood in 1962, and it seemed right (if maybe inconsistent) to retain Kiril inte the footnote", säger Hammond & Scull (s. 121). Användandet av kartformen i versboken kan dock även tolkas som att Tolkien accepterade kartformen som kartform. Det står dock Ciril på kartorna även i Hammond & Sculls jubelutgåva av ringsagan från 2005; och tyvärr gjorde man även misstaget att ändra kartformen till Ciril i den svenska nyöversättningen av ringsagan.

Åke översatte förmodligen kartan till första volymen långt innan han gav sig på texten i tredje volymen. Sedan har merparten av dessa namn kvarstått på senare kartor. Om förlaget hade väntat tills alla tre volymerna var översatta hade det kunnat vara annorlunda. Men jag tycker faktiskt dessa ohlmarkska namn på ren väströna tillför något. Ortnamnsskicket i trakten får en djupare, mer realistisk och mer diversifierad karaktär. Dessutom fyller de ett behov motsvarande det i det sindarinadministrativa Gondor, vilket även Adlerberth verkar ha insett. Kanske skulle förlaget löpt linan ut. Men det går annars utmärkt att själv annotera sin karta.

Argumentet mot de ohlmarkska formerna är mest att det blir bättre än i originalet. Tolkien (egentligen Christopher) exemplifierar med sitt River Kiril hur vid ortnamnslån stavningen kan anpassas och namnet ges ett (standardiserat) förklarande tillägg. Tolkiens Blackroot Valley är ett av flera exempel på översättningslån. Ohlmarks kompletterar med sitt Ringle å, som även exemplifierar morfematisk anpassning. Man kan här även misstänka att namnet har utsatts för en folketymologisk omtolkning. Ohlmarks Guldregnsälven är annars ett klockrent exempel på hur fonologisk anpassning ofta kombineras med folketymologisk omtolkning. Ohlmarks Laxå är dock det mest spännande ortnamnslånet. Förleden har här troligen tolkats som mört "fiskyngel", närmare bestämt "laxyngel".

Mycket av det här (inklusive Christophers Kiril) är naturligtvis en lycklig slump, till exempel är Guldregnsälven ett resultat av att Ohlmarks antog att namnet var engelskt. "Gilrain (eng. gilt rain), Guldregnsälven i Lebennin", säger han långt senare i sitt tolkienlexikon; men det är värt att notera att gil är en verklig engelsk ortnamnsled (av fornengelska gylden "gyllene"). En liknande uppenbar förklaring finns till Laxå, även om det inte är något Ohlmarks erkänner i sitt tolkienlexikon.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 5:21 pm 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 831
Tack för denna intressanta lilla essä! Mest imponerad är jag av att du lyckats hitta en förklaring till Ohlmarks tidigare så obegripliga "Laxå" för "Morthond"! Att gå från mort till mört och vidare till laxyngel låter som något bara Ohlmarks skulle kunna få för sig. Någon koppling på engelska mellan Morthond och fiskyngel kan åtminstone inte jag komma på.


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 5:55 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Någon koppling på engelska mellan Morthond och fiskyngel kan åtminstone inte jag komma på.

Kopplingen till Laxå är faktiskt mer omedelbar på engelska. :)

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 6:26 pm 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 831
Jag misstänkte att du hade något att säga om det. :)


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 8:58 pm 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 831
Ohlmarxisten skrev:
Kopplingen till Laxå är faktiskt mer omedelbar på engelska. :)

Äsch, jag googlar och bläddrar men kommer inte på vad du anspelar på. How about a little ledtråd?


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör apr 22, 2017 9:24 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 3163
Ort: Hobsala
Gör som Åke och slå i en stor engelsk-svensk ordbok! :)

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 127 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9  Nästa

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 7 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010