Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jag håller troligen inte med dig, för då hade jag väl märkt det själv. Men det är ju svårt att avgöra när du inte vill tala om vad du syftar på.

Milda makter!
Det här var svårt... Kan det röra sig om en eller annan obestämd artikel som helst borde ge upp deltagandet i meningen, så att själva makten trivs litet bättre?

Okej, ni kan väl få en ledtråd då. Pröva att översätta de tre engelska makterna var för sig utan att bry er det minsta om det blir samma ord eller inte varje gång! Räcker inte det finns annars lösningen redan i Eldalies första inlägg om makterna, kan man säga.

Nu hjälpte du kanske lite för mycket, med tanke på att Eldalie skriver "makt" två gånger, samt: "Med den kraften..."
Om du menar att uttrycket "Med den makten..." alt. "Med en sådan makt..." är dålig svenska, och kan bevisa att du har rätt (vilket du säkert kan) skulle det snarare vara intressant att diskutera hur Gandalf menar. "Den Enda ringen" är också dålig svenska, men ett uttryck inom Tolkien-mytologin. Ringarna kallas tillsammans för "Maktens ringar", så jag undrar hur du ställer dig till det mytologiska uttrycket "med den makten" kontra det kanske (om jag har löst gåtan korrekt) mer riktiga "Med den kraften...". Kan man tänka sig att uttrycket, för att korrespondera med Tolkiens medvetna upprepningar, syftar mer på ringen som ting, inklusive dess makt/kraft, än på själva makten i sig?

Och var det inte svaret på gåtan, så skit i allt jag frågade .

Jag trodde nämligen att du ansåg att: "Och över mig skulle ringen besitta en ännu större och mer dödlig makt." låter litet märkligt, till förmån för: "Och över mig skulle ringen besitta ännu större och mer dödlig makt." Alltså; kan en ring besitta en makt, eller bara makt, rent gramatiskt?

Det är mycket enklare än så. Gandalfs "that power" översätts naturligt inte med något med "makt" i. Den enda anledningen att makta här är att Gandalf vill att det ska maktas här. Men det är ingen dålig anledning.


Randalins inlägg borde skickas till den där förlagsredaktören på Wahlström & Widstrand som har hand om Rowlings vuxenbok.

Jo, jag anade att det var det du fikade efter. Men jag håller inte med. Du hävdar, om jag förstår dig rätt, att ringen här kort och gott erbjuder ytterligare kraft som laddar upp Gandalfs batterier, och därmed gör honom mäktigare - och man laddar inte batterier med makt. Så kan man naturligtvis läsa det. Men det fungerar minst lika bra, tycker jag, att tolka meningen som att "med den makt som ringen ger lagd till min egen naturliga förträfflighet skulle totalsumman av min/vår överjävlighet bli alltför hög": alltså att ringen ger sin nye ägare mer makt snarare än mer kraft.

Fast diskussionen är nog i slutändan redundant, då betydelserna av kraft och makt delvis är desamma - de två ordens Venndiagram överlappar - så om vi nöjer oss med att hålla till i snittet av betydelserna kvittar det vilket ord vi väljer. Och jag har hur som helst bestämt mig för att fortsätta köra med "makt" på alla positionerna!


Ja just det, jag läste något om det där. De hade så förtvivlat bråttom att få ut boken på svenska (i tid för julhandeln, kan man gissa) så att de körde med... var det sex olika översättare? Jag har svårt att tro att det kan bli särskilt bra. Men jag har å andra sidan svårt att tro att boken i fråga är särskilt bra i original heller, så det kanske kan kvitta.

Och när du formulerar din tolkning talar du naturligtvis inte om Gandalfs makt utan om hans förträfflighet och om summan som en överjävlighet. Och dessutom om "den makt som ringen ger lagd till min egen" (min kursivering). Och då flyter det alldeles utmärkt. Men jag tror faktiskt vi är ganska överens. Norrmannen löser för övrigt problemet genom att ta till just det senare tricket.

Ja, jag tycker fortfarande att det är ganska klumpigt formulerat i original, och när jag uttrycker mig "på frihand" återger jag det inte gärna. (Dessutom har jag en böjelse att emellanåt blanda ett i övrigt strikt språk med ganska udda ordval, för att piffa upp det hela lite. Undrar vilken gammal författare eller översättare jag förläst mig på i min ungdom som orsakat den åkomman? ) Men i översättningen blir det, har jag bestämt mig för, precis lika klumpigt men inte klumpigare på svenska, så så får det bli!

När du pratar om norrmannen förresten, vilken norrman är det då? Det finns väl två norska översättningar (utöver den nynorska), har jag för mig?

Haha! Precis den hopplösa fällan misstänker jag ofta att jag själv sitter i. Man är präglad med dålig svenska, och tycker att det klingar korrekt, men kanske bara liknar det där man läst, som du syftar på...

Det är den andre norske översättaren, Torstein Bugge Høverstad. Den första norska översättningen av Nils Werenskiold kom 1973-75. Høverstads översättning kom 1980-81 men reviderades 1999 med hjälp av något slags norsk bibelkommission. Och det är Høverstads reviderade översättning jag har citerat ur. Den ligger helt klart närmare originalet än Anderssons översättning och verkar heller inte innehålla så många tveksamma tolkningar som Anderssons. Så mitt intryck är att den är en betydligt "korrektare" översättning än båda våra svenska. Om översättningen i övrigt är något att hänga i julgranen har jag naturligtvis svårare att uttala mig om.

Mycket intressant Norgehistoria! Tack för det, Ohlmarxisten!


Nåja, Andersson ligger redan rejält nära originalet, skulle jag påstå. Långa passager följer han det nästan ord för ord. Problemen med hans översättning är snarare dessa två:

1) Varje avsteg han gör är åt samma håll, mot förenkling och förkortning, vilket sammantaget gör en märkbar skillnad för läsupplevelsen. Däremot tror jag inte att varken antalet eller storleken av hans avsteg räknade var för sig är värre än "normalöversättningen".

2) Anderssons ordval tenderar ofta att bli det gråaste och blodfattigaste av alla de ordboksmässiga möjligheter som stod till buds, vilket gör hans översättning märkbart torrare och tråkigare än originalet. Ofta saknar han också känsla för stilnivå i sina ordval, till men för läsupplevelsen. Men det går knappast att kalla det för en mindre "korrekt" översättning bara därför, enligt den maskinmässiga jämförelse som ordet "korrekt" föranleder. (Fast egentligen vore nog en granskning efter helhetsbegreppet "hänga i julgranen" mer intressant. )

Om man jämför med Ohlmarks, ja. Om man jämför med Høverstad eller Carroux, nej. Om man jämför med en tänkt normalöversättning, vetefan. Det här förtjänar egentligen ett bra mycket längre svar. Det kanske växer fram med tiden.

Jag har inte läst några andra översättningar än Ohlmarks och Anderssons (förutom Kamelens och min, förstås) och kan därför inte yttra mig om jämförelser. Men jag antar att det finns bättre, även om Andersson, just efter Kamelens modell här ovan, kan kallas korrekt. Ni kanske till och med är överens. Det är helt enkelt något i Anderssons översättning som saknas; nerven, passionen, förförståelsen för själen i Midgård och Tolkiens vision mellan raderna, skulle jag vilja kalla det. I diskussionen om ordet "makt" kan man ju inte säga annat än att Andersson är "korrekt". Men här handlar det inte bara om logik och teknik, utan även om känsla. Precis som i översättningen av "precious" till "dyrgripen".
Jag ville nästan jämföra Andersson med googles knapp "Översätt till svenska". Det blir spretigt, uddlöst och akademiskt på ett tråkigt sätt.
Nu tycker jag i och för sig att Andersson även har gjort ett bra jobb. Men jag kan mycket väl tänka mig att där finns bättre översättningar (förutom Kamelens och min ).

Jo, men det där är grejer som tillhör julgranslådan.


Hans översättning av denna enskilda lilla replik är (utan att vara direkt fel) ganska långt från det jag menade med "korrekt".


Man ska naturligtvis bilda sig en egen uppfattning. Jag ber att få återkomma med en ny tråd med lite utrikiska exempel.