Eldalie skrev:
Algernon skrev:
Det finns ingen poäng i att byta ortsnamn och personnamn i den utsträckning som Erik Andersson har gjort förvirrar ju snarare än det hjälper.
Det finns en stor poäng att översätta dem så att deras betydelse inte går förlorad. Alternativt att läsa dem på engelska, vilket jag föredrar.
Jag tycker nog att man kan tagga ner lite med att byta namn på ortsnamn när det redan finns användbara sådana som både känns igen och som (nu är jag extremt objektiv igen) funkar. Jag läser också hellre böckerna på engelska när jag vill läsa original, jag hävdar också att man som översättare bör får en viss frihet. Sen överutnyttjade Ohlmarks den rättigheten, och jag är som sagt inte en renodlad Ohlmarks-fantast, men jag tycker inte att översättningen är så usel som många vill få den till. Och framför allt, många saker i Anderssons bok är helt omotiverade och syftar bara till att ge Ohlmarks-kritikerna vatten på sin kvarn.
Eldalie skrev:
Algernon skrev:
Och jaja, Vattnadal är inte alls vad Tolkien menade då Riven inte alls har att göra med River etc. etc. Men spelar det verkligen någon roll?
För Tolkien spelade det stor roll. För läsarna är det naturligtvis en smaksak.
Jo, jag vet det. Men för alla de läsare för vilka det betyder något finns det engelska originalet. Och jag kan verkligen tycka att en nyöversättning vore trevlig, men då är det för att rätta till de tydliga faktafelen och inte för att göra om namnen för att de ska komma så nära originalet som möjligt.
Eldalie skrev:
Algernon skrev:
Vattnadal är betydligt vackrare än Riftedal. På samma sätt som Bagger är vackrare än Säcker.
Objektivt så det förslår
Ja, eller hur?
Eldalie skrev:
Algernon skrev:
Jag tycker att Erik Andersson lutar för mycket åt det bokstavliga och Ohlmarks lutar för mycket åt det utsvävade känslomässiga, men av de två föredrar jag det sistnämnda.
Förmodligen läste du Ohlmarks först och har svårt att släppa taget kring hans namn och stil? Det innebär inte att det inte är en dålig översättning. Tolkiens raka språk tycker jag funkar suveränt på engelska men mindre bra hos Andersson. Slutsats: det behövs en ny, bra översättning
Att man har svårt att släppa taget om hans namn och stil är förstås sant och det gäller nog de flesta som läst hans översättning först och vuxit upp med den. Jag har ju med tiden fått upp ögonen för de tydliga bristerna men som sagt, jag tycker att så länge det finns ett original att läsa behöver inte översättningen alltid vara precis ordagrann.
Däremot håller jag med helt och fullt om din slutsats. Men då får den återgå till några av Ohlmarks, objektivt sett, överlägsna namn.