Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Jag kan fortfarande öppna det, så problemet verkar vara på ditt håll. Gissningsvis kanske du inte har senaste versionen av Acrobat Reader?

Det funkar nu:)

Måste bara få säga att Kamelens efterlängtade kalas var en oväntad fest och att Randalins oväntade gästabud var en länge efterlängtad fest.


Håller med Danne om att det är fel stilnivå och att kalasbetydelsen ändå är viktigast. Och för att ens ha en tillstymmelse till chans att läsa in någon undermening i "gästabud" behöver man nog redan känna till dubbeltydigheten i originalet och dessutom vara beredd att ta sig friheter med "budets" riktning.


Både Zetterholm och Hallqvist har det enkla "bjudning". Det fungerar väl alldeles utmärkt om man, som Hallqvist tydligen gjorde, inte bryr sig om kopplingen till det större verket (där "bjudning" känns lite futtigt)? Och "kalas", som Hallqvist lite inkonsekvent ofta använder inne texten, förstår jag heller inte riktigt vad du har emot.


Men då försvinner ju den primära betydelsen och dessutom kan du behöva gå in och pilla i texten på de ställen där det refereras till (den oväntade) festen. Det kan lätt bli lite krystat.

Tyskar, danskar och norrmän har det för övrigt lättare än oss, då samma festliga dubbeltydighet som i engelskan finns även hos dem, vilket Hobbitöversättarna där, bortsett från den senaste tyske översättaren, utnyttjat.

Ohlmarxisten är tillbaka!

Bra tänkt, jag tycker det är intressant med flera betydelser, men som Ohlmarxisten sade så är det nog väldigt få som kommer komma på detta.



men kan man verkligen skriva bjudning? Han hade väl inte bjudit in dvärgarna!

Jo, det tycker jag nog man kan skriva. Det är en oväntad bjudning och även om dvärgarna inte är inbjudna av Bilbo från början kan de ju sägas bli det när de väl dyker upp: "Come along in, and have some tea!" Och dessutom är de inbjudna av Gandalf, förmodar jag. Och de blir ju definitivt bjudna på båda det ena och andra. Så nog kan man säga att det på flera sätt är en bjudning, om än en för Bilbo oväntad sådan.

Jag håller med om det. Förutom de skäl Ohlmarxisten anför så har ju bjudning dessutom tappat lite av den betydelsen och blivit mer synonymt med "middag" eller "kalas".

"Kalas" tycker jag är den bästa översättningen av titeln på första kapitlet i LotR, men det stämmer väl inte in lika bra i början av "the Hobbit". Jag antar att man får anse det sekundärt att försöka få de två kapitelnamnen att motsvara varandra. Eller vad tycker ni?

(Hjärtligt välkommen tillbaka Olmarxisten)

Efter åsikterna som jag har läst, tycker jag nog att det trots allt är "En oväntad fest" som är den lämpligaste titeln.
För mig är "gästabud" ingen jättetillkrånglad formulering. Jag tycker att "Ett oväntat sällskap" är en lika bra översättning, eftersom originalet betyder det oxå, men det finns ju ingen anledning att välja den ena betydelsen före den andra, när nu kopplingen till "Ringarnas herre" trots allt kan tas hänsyn till.
Jag syftar då på inledningskapitlet "En efterlängtad fest".

Sedan undrar jag förstås om övriga kapitlet verkligen är så felfritt att inte också det behöver kommenteras.
Kapitlets titel är inte oviktigt, men om det finns fler åsikter om kapitlet i sin helhet, vore det kul att få höra dem.

Jag lovar att försöka ta mig tid att läsa det bredvid originaltexten någon dag, så ska jag försöka rapportera mina helhetsintryck.

Det framgår väl ganska klart av själva texten att det är festbetydelsen som mer formellt åsyftas. Det känns ju ganska krystat att läsa "party” som "sällskap" här:

Om ord som "dissa" kan stå i svenska ordlistan kan man väl skriva party lika gärna.

I och för sig, liksom i så fall gästabud. Men jag anser att man bör sträva efter ungefär samma stilnivå som den på originalspråket. Och dissa och party på svenska är mer slang än "party" på engelska. Så fest, kalas, bjudning är nog att föredra i det här fallet.

Jo det är förstås bättre. Blev ganska förskräckt när jag såg ordet "dissa" med stora svarta bokstäver i Västerbottenskuriren....på Sverigenyheterna! Funderade på att mejla vk om det, för det är ju skandal om det kan stå så på en rubrik. Ingen pensionär begriper ju vad det betyder t.ex. och så är det inte svenska, oavsett om det finns i en ordbok eller inte.

Här har inte hänt något på ett tag.
Jag la upp första kapitlet på min översättning av The Hobbit här för en tid sedan. Den förste att kommentera den blir jag själv (om vi bortser från diskussionen om kapitlets titel).
Jag har av någon anledning översatt:

" 'I should think so – in these parts! We are plain quiet folk and have no use for adventures. Nasty disturbing uncomfortable things! Make you late for dinner! I can't think what anybody sees in them,' said our Mr. Baggins, and stuck one thumb behind his braces, and blew out another even bigger smoke-ring."

med:

'”Skulle tro det – här omkring! Vi är ett särdeles stillsamt folk och har inte mycket till övers för äventyr. Otrevliga, besvärande och obekväma företeelser! Gör att man kommer för sent till middagen! Jag kan inte förstå vad folk ser i dem”, sade vår herr Secker, stack en tumme innanför bältet och blåste iväg en ännu större rökring.'

Här har inte mindre än två fel smugit sig in. Ett mindre allvarligt : ett särdeles stillsamt folk för plain quiet folk . En bättre översättning är kanske ett enkelt och stillsamt folk.
Men det grövsta felet är att jag (förmodligen) har gissat att han sticker tummen innanför bältet, istället för att kolla upp ordet braces, som jag uppenbart inte kunde när jag översatte första kapitlet. Det betyder hängslen!

Det är mycket länge sedan jag översatte början av The Hobbit, säkert mer än fem år sedan, och jag hade inte samma tillgång till lexikon då som jag har nu.
Det var ju skönt att jag själv hittade detta flagranta fel. Om ni plöjer min text, lär ni säkert hitta fler.

Nu har jag läst igenom halva Den stegrande kamelens översättning av A long-expected party och skrivit ner kommentarer om det lästa.,

Jag ber att få påpeka att jag långt ifrån är språkvetare eller lektör. Det är således mina högst subjektiva och eventuellt motsägelsefulla åsikter som följer.
Trevlig läsning...


Kommentarer rörande Den stegrande kamelens översättning av The Lord of the Rings, The fellowship of the ring. A Long-expected party, sid 1-13

Jag börjar från början.
Ringens sällskap är inte en klockren översättning av The fellowship of the Ring, tyvärr. Fellowship betyder nästan ordagrant brödraskap eller kamratskap. Sällskap har ett annat synonymt ord i engelskan (om man kan tala om synonymer mellan två språk), nämligen company eller möjligen party. Det är en avvikande tolkning, som naturligtvis är okej, men inte lika träffsäker som brödraskap.
Om man istället försöker tolka fellowship utifrån historien, dvs det sällskap som ger sig iväg tillsammans med ringbäraren, blir dock ditt val av ord – sällskap – inte så tokigt. Man förstår ditt syfte, s a s. Men ordet brödraskap täcker den betydelsen, och det engelska ordet company hade täckt samma betydelse, men Tolkien valde inte det ordet, så utifrån det anser jag att din tolkning känns lite för fri och personlig.

Ringenversen tänker jag inte kommentera här.

Du har valt att kalla Bilbo för Backing i efternamn. Kopplingen till namnet på hans hem blir på så sätt lyckad. Backändan är en finurlig omtolkning av att vägen tar slut vid såväl backens slut som vid herrn som bor där, och råkar ha ett namn som fulländar det hela. Men kopplingen till orginalbetydelsen av Baggins på väströna ser jag inte. Ohlmarks Bagger var nästan okej, med sin koppling till orden bag och bagage, men nu har du ändrat betydelsen till något som har att göra med Kullens brant, eller har jag missat en synonym till säckar, påsar i ordet Backing? Vidare har du döpt om hans släktingar till Lådeman-Backing, något som har litet att göra med Sackvill- och inte längre har en aristokratisk ton, vilket Tolkien avsåg. (Här tolkar jag högst subjektivt, men jag ser trälårar och kartonger framför mig när jag läser Lådeman, något som enligt mig inte har någon direktkoppling till aristokrati.)
Sysslet är naturligtvis klockrent, bortsett en avvikelse från engelska orginaltexten. Ordet Shire är välbekant i engelskan och känns därför naturligt för en engelsk publik. Ordet syssel är så pass ovanligt för en svensk publik att det duger lika bra med Fylke i såfall, men varför skulle du föredra andra översättares val av ord? Kanske skulle man ha använt Länet, men det blir ju så alltigenom tråkigt, och vi vill ju ha lite roligt när vi läser, inte sant.

Jag vet inte om jag är petig, men jag finner ett problem med stilnivån i din text.
”…vad än gammalt folk månde säga troddes det allmänt att Kullen vid Backänden var full av tunnlar späckade med skatter. Och som om inte det var tillräcklig grund för ryktbarheten fanns också hans obrutet goda vigör att förundras över.”

Du använder månde säga, troddes det och obrutet goda vigör, samtidigt som du skriver tunnlar späckade med skatter. Jag upplever det som att originaltexten ligger någonstans mitt emellan dina två stilnivåer, som jag anser högtravande i de tre första exemplen, och snarast slangartad i det senare.

”Time wore on, but it seemed to have little effect on Mr. Baggins” översätter du med ”Tiden gick, men den tycktes föga påverka herr Backing.”
Jag får för mig att du undviker att använda för många ord, samtidigt som du försöker hitta mer ålderdomliga ord istället för att söka översätta rakt. Tolkiens språk är enkelt och rättframt: ”…men det verkade/tycktes ha liten effekt…”, medan du väljer men det tycktes föga påverka.
Däremot väljer du att översätta den mest högtravande delen av Tolkiens mening: ”time wore on” med ett mer vardagligt ”gick” istället för ”förflöt/framskred”. Kompenserar du detta genom att medvetet vara mer högtravande i bisatsen?
Som en jämförelse tar jag med Ohlmarks och Anderssons överättning av samma text:

Vad Ohlmarks beträffar har han helt missat meningen. Synd.

”Tiden gick, men den tycktes inte ha någon större inverkan på herr Secker.” (Andersson)

Du och Andersson är överens om ordet tycktes, men i kombination med inte ha någon större inverkan istället för med föga påverka, känns det inte alls lika högtravande, anser jag. Jag kan förstå hur du har resonerat. En "rak" översättning (som den jag föreslår ovan) missar betydelsen mer än vad föga påverka gör, så det finns fog för dina ordval, men då anser jag att Andersson har lyckats bättre genom att helt enkelt ha förskjutit ordens innebörd från "tycktes ha liten effekt", som kan missförstås, till: "tycktes inte ha någon större inverkan".

Jag kommer inte kommentera varje mening lika ingående som den här, utan detta var bara ett exempel på att jag då och då hajar till över högtravande ordval i din annars mycket välfungerande text.
Allmänt kan man väl säga att du ligger mycket nära Anderssons val av ord och uttryck… väl nära, skulle jag kunna drista mig att säga, om det inte förhöll sig så att jag har upptäckt samma sak med mina egna översättningar. Ibland hamnar de olika översättningarna så nära varandra att man häpnar.

Jag läser vidare utan att störa mig på något speciellt, tills jag ramlar över ett ord som jag upplever som olyckligt; ”svischade”. Det är beskrivningen av fyrverkeridraken på sidan 10. I originaltexten står det ”whizzed” och det kan helt riktigt översättas med svischade, (dvs whiz kan översättas med svischa, enl Norstedts svensk-engelsklexikon). Likväl är nog just det ordvalet det mindre lämpliga av lexikonets förslag. Lexikonet föreslår även vina, vissla och susa. Själv använde jag svepte, ett ord som visserligen ändrar betydelsen något, men behåller den onomatopoetiska effekten till viss del.

Alla sådana här påpekanden kan kännas petiga och onödiga, men det är ju trots allt därför vi lägger upp texter till varandra; för att få kommentarer. Jag har s a s inte på förhand tänkt att reagera petigt på svischade, utan det är min intuition i läsande stund som reagerar på ordet, och då bör jag nämna det i mina kommentarer. Jag tyckte inte det passade in.

Efter en koll i all mighty Anderssons översättning ser jag att även han använder svischade, medan all mighty Ohlmarks använder svepte. Ja ja…

”…en trevlig bankett”.
Nu är jag bra petig, kan tyckas, men jag är tveksam till valet av översättning för ordet feast av två skäl.
För det första är nog måltid/festmåltid/kalas närmare vad som avses i berättelsen. En bankett per definition är snarare en högtidlig bjudning i herresäten och slott, än en folklig fest i det gröna.
För det andra har du själv sänkt stilnivån på fest-ord i det här kaptitlet genom att kalla det Ett efterlängtat kalas, när det lika väl kunde ha hetat En efterläntad fest. Originalets party betyder tvivels utan kalas, men även fest och bjudning. Du väljer det mer folkliga kalas, och då blir det ett stilnivåhopp till bankett som jag finner väl stort. Betänk att bankett har ett eget ord på engelska i banquet. Är det inte så – bäste Herr Kamel – att när du slog i ordboken på ”feast” stod såväl festmåltid som bankett överst, och då lockades du, högst begripligt, att ta till det ballare ordet bankett? (Ifall detta mitt antagande äger belägg i verkligheten, har jag naturligtvis ingen aning om!)
Det går förstås alldeles utmärkt att behålla ordet bankett, men kalas-bankett jämfört med party-feast rymmer större stilnivåskillnad, åtminstone i mina öron. (Minns att jag själv fick på tafsen för mitt ”gästabud”.)

Jag känner återigen att det är dags att höja ett varnande finger för din fäbless för högtravande ord. Du väljer att skriva att ”Banketten var mycket trevlig, faktiskt en enda lång fängslande underhållning: rikhaltig, överflödande, omväxlande och utdragen.”
Orden är naturligtvis korrekt översatta, men med tanke på att du redan har använt ord som föga, månde och vigör, m fl, vore det kanske klokt att välja att översätta t ex rich med riklig istället för rikhaltig. Tolkien balanserar mellan ovanliga och vardagliga ord, och jag anser att din text skulle tjäna på att söka sig mer åt det vardagliga i vissa fall. Annars blir man så överrumplad när ett späckade och ett svischade dyker upp helt oförhappandes.

” ’Bravo! Bravo! Bravo!’ ropade gästerna och började upprepa det i kör, till synes mer roade av att hylla talet än att lyssna till det.”
Snyggt! Mycket snyggt!
Originalets ”Hear! Hear! Hear!" är omöjligt att översätta ”rakt”. Här kan man välja olika sätt. Jag har valt att låta gästerna ropa ”Tystnad!”, men din variant med ”mer roade av att hylla än lyssna” är briljant. (Jag har en liknande fri tolkning i kapitel 1 i The Hobbit för just ordet ”hear!”.)

”I dag är min etthundraelftioförsta födelsedag.”
Har vi ett slarvfel här, eller hur tänkte du? Originaltexten har: ”…one hundread and eleventh birthday”, inte ”…one hundread and eleventh-first birthday”.

”…musical crackers…” bör enligt mig översättas med musiksmällare el dyl. Du väljer ”musikaliska smällkarameller” och det ger ofelbart associationer till att smällkaramellerna äger musikalitetens mentala begåvning snarare än dess tekniska egenskaper, och riktigt så tolkade du väl inte Tolkiens originaltext, trots att de flesta bar beteckningen bågdrönare…?

Ungefär halvvägs genom kapitlet väljer jag att ta en paus.
Jag är väl medveten om att de petiga synpunkterna är fler än de positiva; mer ris än ros, s a s. Det ligger i sakens natur. Så länge allt är bra håller man tyst. Men se det som att jag är mycket nöjd och imponerad av texten i stort, och endast vid några tillfällen har reagerat.
Bra jobbat, Kamelen!!!

Med många hälsningar
Randalin