Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Välkommen till Sveriges stora Tolkienforum! Klicka här för att gå till förstasidan.
Aktuellt datum och tid: tor dec 03, 2020 5:28 am

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 127 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 ... 9  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: fre mar 17, 2017 2:49 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 2:28 am
Inlägg: 3462
Ort: Göteborg
Om vi lämnar Ohlmarks efterkonstruktioner därhän och återgår till Tolkiens sådana :mrgreen: så är det väl ändå något lite udda med formen Dunharrow, är det inte det? Jämför med vad han skriver om Entwash:

Citera:
Entwade, Entwash, Entwood. These are 'modernised' names in the language of Rohan: Entwaed, Entwaesc, Entwudu. The second elements, waed 'ford', waesc 'flood-water', wudu 'wood', are given modern English forms because the Rohan forms were recognisably akin to the words in the Common Speech: that is, speakers of the Common Speech, especially in Gondor (where of course the names and geography of Rohan were well-known), used these forms, assimilated to their own language. The -wade, -wash, -wood may therefore be translated by sense, especially if the language of translation contains related elements, as Swedish vad 'ford'.

Jag hade fått för mig att det där gällde generellt för de moderniserade rohirriska ortnamnen: att talare av väströna (Gondors folk) hade hört vad rohirrim kallade ställena och döpt dem till något som lät likt och hade ungefär rätt betydelse på väströna. Men ett sånt förhållningssätt kan väl knappast föra oss från Dūnhaerg till Dunharrow? Jag vet i och för sig inte hur ordet uttalas på fornengelska, men oavsett vilket så har det väl aldrig funnits ett ord harrow i engelskan med betydelsen hednatempel? Det är väl bara en ortnamnsgrej, där gamla invanda namn på -haerg med åren fått ett annat uttal. Men det är väl inget som Medeldúnadan går och funderar på. Så varför skulle han mynta en väströnisering av ett -haerg-namn till något som för honom bara är ett jordbruksredskap? Namnformen tyder snarare på att det är det väströna namnet som utvecklats efter att ursprungligen bara ha varit en ljudhärmning av rohirriskan. Men hinner sånt verkligen ske på bara femhundra år? Och framför allt, sker det med ett översatt namn, som knappast används så mycket i dagligt tal?

Tolkiens påhitt med ett språk och dess förfader som lever parallellt sida vid sida gör ju alla såna här resonemang mycket förvirrande! :?

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: fre mar 17, 2017 2:57 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 2:28 am
Inlägg: 3462
Ort: Göteborg
Ohlmarxisten skrev:
Pellegrino skrev:
Stock Road > Stocke väg

Bynamnet slutar på vokal. Så särskrivningen är helt regelmässig. Bynamnet dyker upp i första volymen och är sedan länge bestämt när Ohlmarks kommer till vägen i tredje volymen. Hump-e ... hump, alltså.

Nej, jag har svårt att se något vettigt med den särskrivningen. Jag upplever en stor betydelseskillnad mellan "Mölndalsvägen" och "Mölndals väg", och vägar till orten namnges knappast enligt andra varianten. Möjligen att en väg i Mölndal kan döpas så, men det förutsätter väl nästan att Mölndal bara har en enda. (Vilket faktiskt inte är fallet! Även om det förvisso är en håla. :mrgreen:) Och i det här fallet är det väl vägen till Stocke det talas om?

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: fre mar 17, 2017 5:55 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
Namnformen tyder snarare på att det är det väströna namnet som utvecklats efter att ursprungligen bara ha varit en ljudhärmning av rohirriskan.

Precis! Och samma sak med Ohlmarks Dune harv.

Den stegrande kamelen skrev:
Men hinner sånt verkligen ske på bara femhundra år?

Ja, gamle Ekwall noterar för Harrowden (som är ett omvänt Dunharrow) en form Harhgeduna från 1100-talet och en form Harewedon från 1200-talet.

Överföraren skulle annars kunna tänkas vara en gondoriansk ortnamnsforskare. Eller ska vi kanske till och med tänka oss ett gondorianskt ortnamnsråd? Det förutsätter dock att harrow redan finns som väströnt ortnamnselement med (misstänkt) sakral betydelse. En annan, mer sannolik, möjlighet är att överföraren har lyckats få det till att hærg betyder "harrow". Och det finns säkert fler möjligheter.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör mar 18, 2017 8:46 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Den stegrande kamelen skrev:
Jag upplever en stor betydelseskillnad mellan "Mölndalsvägen" och "Mölndals väg", och vägar till orten namnges knappast enligt andra varianten. [...] Och i det här fallet är det väl vägen till Stocke det talas om?

Det ligger det säkert en del i. Samtidigt känns namnet inte alls fel. Och en enkel sökning i ortnamnsregistret ger direkt Ättinge väg, Stockslycke väg och Norrgårde väg. Semantiskt ter sig namnet onekligen vettigare om bestämningsordet ursprungligen har betecknat en gård eller någon annan mindre bebyggelse. Och så kan det mycket väl vara med Stocke.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör mar 18, 2017 2:09 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Ohlmarxisten skrev:
Och det finns säkert fler möjligheter.

Det kan vara så att det inte fanns någon särskild väströn form. Det är kanske någon hob som i efterhand anpassat namnet. Ja, det stämmer med att gå hårt på vad Tolkien säger i bihangen.

Tolkien (III:414) skrev:
In several cases I have modernized the forms and spellings of place-names in Rohan: as in Dunharrow or Snowbourn; but I have not been consistent, for I have followed the Hobbits.

Hoben ifråga måste ha varit ortnamnskunnig. Merry?

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: mån mar 20, 2017 5:16 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Skinne vad

I kapitlet "En avslöjad komplott" berättas hur glad Fatty är att inte behöva lämna sitt kära Fylke. I förbifarten nämns att hans släkt stammar från Skinne vad. Det är enda gången orten nämns i ringsagan. Ytterst få läsare torde fästa något avseende vid uppgiften. Den som läser uppmärksamt flinar kanske till lite och finner det lustigt att fetknoppen Fatty kommer från det uppenbart magra Skinne vad. Har läsaren dessutom etymologiska böjelser klassificerar hen detta som en typisk hoberetymologi. Det har nog snarare med yrkesbeteckningen skinnare att göra, tänker hen. Kanske har det bott en skinnare eller två i trakten. Om vår läsare är på rätt humör gör hen även ett försök att ta reda på om det är trovärdigt. Ja, det verkar åtminstone vara en möjlig förklaring. Hen har nämligen tur och hittar direkt ett Skinnarlyngen, där förleden anses vara genitiv av skinnare "skinnberedare, garvare". Som en bonus är en tidigare belagd form Skinne Lönge, särskrivet och allt. Hen roas också av ett Skinnarbo med en tidigare form Skijnmerboda, där förleden skulle kunna vara ett mansbinamn bildat till skink- eller skinnmärr "mager eller dålig märr".

Pellegrino skrev:
Budgeford

Gissningsvis är det ännu mindre sannolikt att en engelsk läsare fäster sig vid namnet, även om det i den engelska upplagan också finns som Budge Ford på hoberkartan. Men det hindrar inte oss. Förleden har jag inte lyckats hitta som verklig engelsk ortnamnsförled. Men appellativet budge, bugee "[a] kind of fur, consisting of lamb's skin with the wool dressed outwards" (OED) anses kunna ligga till grund för personamnet Budgey. "The surname probably denotes a maker of bugee", säger personamnsexperterna Reaney & Wilson och refererar till budge i OED. Betydelsen skulle då vara snarlik den svenska. Den rättrogne tolkienisten bryr sig naturligtvis inte ett smack om funderingar av detta slag, utan hen halar genast fram sitt slitna exemplar av "Guiden". "Since it was the main residence of the Bolger family [...] it may be regarded as a corruption of the element bolge, bulge." Amen.

Pellegrino skrev:
>

Ohlmarks har gått på lammskinnsbetydelsen, som även finns upptagen i engelsk-svenska lexikon. Det bekräftas i Ohlmarks tolkienlexikon. "Skinne Vad = Lammskinnsvadet", förklarar han.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: mån mar 20, 2017 8:06 pm 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 715
Ohlmarxisten, citerande Guiden, skrev:
"Since it was the main residence of the Bolger family [...] it may be regarded as a corruption of the element bolge, bulge." Amen.

Jo, det passar ju bra för Fatty Bolger; Google Translate definierar "bulge" som "swell or protrude to an unnatural or incongruous extent".
Ohlmarxisten skrev:
Ohlmarks har gått på lammskinnsbetydelsen, som även finns upptagen i engelsk-svenska lexikon. Det bekräftas i Ohlmarks tolkienlexikon. "Skinne Vad = Lammskinnsvadet", förklarar han.

"Lammskinnsvadet", vilken fantastisk konstruktion! Men han fick ju i alla fall demonstrera sin förmåga att gräva fram udda betydelser i OED, och det är gott så. :)

För övrigt ger Google Translate "budge" = "röra sig ur fläcken", vilket man med lite (eller snarare rätt mycket) fantasi kan tolka som en pik till en fet och orörlig hobbit.


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: mån mar 20, 2017 8:50 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Google Translate definierar "bulge" som "swell or protrude to an unnatural or incongruous extent".

Det går lika bra med ett engelsk-svenskt lexikon från femtiotalet.

Pellegrino skrev:
"Lammskinnsvadet", vilken fantastisk konstruktion! Men han fick ju i alla fall demonstrera sin förmåga att gräva fram udda betydelser i OED, och det är gott så. :)

Det går lika bra med ett engelsk-svenskt lexikon från femtiotalet.

Ohlmarks tanke är ur ett sakligt perspektiv nog betydligt rimligare än farbror Tolkiens. :)

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: tis mar 21, 2017 6:45 am 
Offline
Maia

Blev medlem: ons okt 13, 2010 7:41 pm
Inlägg: 715
Ohlmarxisten skrev:
Det går lika bra med ett engelsk-svenskt lexikon från femtiotalet.

Förvisso, men Google Translate är en bra källa för basbetydelser och jag har märkt att min gamla engelsk-svenska/svensk-engelska ordbok blir allt dammigare där det står i bokhyllan. För att inte tala om min utgåva av Bra Böckers lexikon, den ligger i en flyttkartong i källaren nu för tiden.


Upp
 Profil Skicka e-post  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: tis mar 21, 2017 7:55 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Förvisso, men Google Translate är en bra källa för basbetydelser och jag har märkt att min gamla engelsk-svenska/svensk-engelska ordbok blir allt dammigare där det står i bokhyllan.

Jovisst, men här handlade det om Ohlmarks möjligheter. Både bulge "ansvällning" och budge "lammskinn" finns i Norstedts femtiotalsvariant av deras engelsk-svenska lexikon. I min mer moderna Norstedts-app har budge den mer utbroderade betydelsen "lammskinn med ullen utåt, använt som skinnbesats". För att komma från bulge till bolge räcker dock varken femtiotalaren eller appen. Tolkien demonstrerar där sin förmåga att gräva i OED. "[O]bs. form of bulge", säger min elektroniska OED om bolge.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: ons mar 22, 2017 9:09 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Bulge kan även betyda "säck". Slutsatsen är att Fatty är släkt med Bilbo och Frodo och att hela stora släkten stammar från Budgeford.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: tor mar 23, 2017 5:26 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Kricke gryt

Efterleden säger hoberhåla, och det betyder att det är ett varmt, hemtrevligt och alldeles underbart litet ställe. Förleden kan betyda "vrå, hörn". Och det passar ju alldeles utmärkt, "emedan det var beläget i ett avlägset hörn av landet". Och särskrivningen gör att det även låter trevligt.

Pellegrino skrev:
Crickhollow

Efterleden hollow är typiskt hobisk. Appellativet kan, säger OED, betyda "a place or tract below the general level or surrounded by heights" eller helt enkelt "valley". Men för hoberna var det här snarare "[a] hollow or concave formation or place, which has been dug out, or has the form of having so been" eller för att vara mer rakt på sak "a hole, cave, den, burrow" (obs.).

Förleden crick är mer dunkel. Men den insnöade läsaren tar genast fram gamle Ekwall eller någon av hans efterträdare. Aha, crūc "hill". Namnet kan förefalla paradoxalt, lite berg och dal på samma gång, men inte om man är hob. Hålor anläggs med fördel vid eller i kullar!

Pellegrino skrev:
>

Ohlmarks
Åkes gryt är naturligtvis briljant. Det utstrålar verkligt hobergemyt, och som bonus är det lite dubbeltydigt. I ordboken hittade Åke bara crick "sendrag". Så det fick bli en lätt försvenskad förled, semantiskt en alldeles förträfflig förled. Rejäl ortnamnskunskap, briljant intuition eller ren tur? Ja, det kan man fråga sig.

Tolkien
Tolkien föreslår i "Guiden" att man behåller crick, eftersom det är "an obsolete element". Efterleden, "the known word hollow", ges förklaringen "a small depression in the ground" och ska översättas.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: lör mar 25, 2017 9:58 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Bamme mil

I kapitlet "Fylke rensas" frågar en förgrymmad Sam ut stackars Höns-Robin, och får då bland annat veta det här:

Höns-Robin (s. III:328) skrev:
Själva har vi inte tillstånd att begagna oss av den numera, men de använder den gamla Ilposttjänsten och håller speciella snabblöpare på olika patrullstationer. En av dem kom igårkväll från Bamme mil med "hemligt budskap", som en annan tog i stafett här och förde vidare.

Det här är enda gången Bamme mil nämns. Återigen ett namn som passerar normalläsaren utan att göra något större intryck. Men visst är det ett passande namn på en patrullstation! Efterleden skulle kunna syfta på en milsten. Förleden finns i det värmländska Bammerud och lär där gå tillbaka på bambare "trumslagare". Ja, det passar ju alldeles utmärkt även det på en patrullstation. Formmässigt är det då ett namn av samma typ som Skinne vad.

Pellegrino skrev:
Bamfurlong

Namnet ger härligt lantliga associationer. Och det verkliga Bamfurlong bekräftar associationerna. "Furlong or a strip where beans were grown", säger gamle Ekwall. Det känns inte direkt som en patrullstation men väl som en hobergård med mark.

Pellegrino skrev:
>

Ohlmarks
Åke hittar bam, bamboozle "lura, skoja; förbrylla" i sin engelsk-svenska ordbok, vilket mest förbryllar och inte är till särskilt stor hjälp. Men så får han i ordboken syn på Bamborough. Arthursagan! Åke vet naturligtvis att Bamborough kommer av Bebbanburh, där Bebba är ett personnamn (drottning Bebba). Ja, något personnamnsliknande kan man ju köra med. Förmodade binamn med dunkel betydelse är, som Åke vet, vardagsmat i ortnamnsbranschen. Och kopplingen till Bamborough lägger Åke på minnet och återanvänder i senare skriverier (Sagan om Tolkien, s. 54). För furlong meddelar ordboken kort och koncist "1/8 engelsk mil 201,17 m".

Tolkien
Vad Tolkien rekommenderar är inte helt klart. Han kommenterar namnet i "Guiden", men det är då inte längre samma ställe. I "Second Edition" kommer snabblöparen istället från Whitfurrows, medan gamle Maggot har tagit över Bamfurlong. Tolkien ger samma etymologi som Ekwall.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: fre mar 31, 2017 2:58 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons sep 29, 2004 9:40 pm
Inlägg: 2861
Ort: Hobsala
Pellegrino skrev:
Ljuse älv

Gandalf nämner Ljusa slätterna (som även finns på översiktskartan) tre gånger när han berättar om ringens öden för Frodo. Det är ju där Isildur blir av med ringen och Sméagol senare kommer över den. Elrond återkommer till Isildur-storyn när hans rådsförsamling sammanträder och nämner platsen två gånger. Han kallar slätterna för Ljusa fälten, men vi förstår vad han menar. Gandalf nämner under sammanträdet även Ljusa fälten som den plats där Sméagol kom över ringen. Berättaren nämner sedan såväl Ljuse älv som Ljusa fälten när han redogör för de spaningar som bedrivits efter sammanträdet. Det är enda stället Ljuse älv förekommer på. Det är helt genomskinligt, eftersom slätterna redan omtalats som ljusa och kopplingen till dessa är tydlig i texten. Ljusa slätterna omtalas sedan även i bihangen. Där dyker även Glitterslätterna och Glitterfälten upp. Det verkar vara alternativa namn på Ljusa slätterna.

Pellegrino skrev:
Gladden

Slätterna omtalas på engelska som Gladden Fields och floden som Gladden River, utom i bihangen där kortformen Gladden används för floden. Den engelske normalläsaren får säkert även hen bara glada, behagliga och ljusa associationer. Det finns ett verkligt Gleden, som Ekwall i English River-Names (1928) säger "may be derived from OE glǣd 'bright' ". "OE glædene 'gladdon, Iris' might be the base, if it had a long æ, but that seems rather doubtful", fortsätter han.

Pellegrino skrev:
>

Ohlmarks 1959. Humpa humparna. Humpa humparna. Humpa humparna. Humpa humparna. Humpa humparna. Humpa humparna. Hump-e hump! Humpa humparna. Ljusa älven hade varit en mer reguljär och formmässigt mer genomskinlig form, men de ljusa slätterna gör att Ljuse älv även det är helt genomskinligt. Och det låter bra.

Tolkien 1967. Tolkien går i "Guiden", som bekant, på Ekwalls ratade etymologi. Och redan 1957 hade han beklagat sig över Ohlmarks översättning av Gladden Fields (brev nr 204). Att namnet går tillbaka på att det växer anglosaxiska liljor där borde man förstå av sammanhanget, menar han. "On a time they took a boat and went down to the Gladden Fields, where there were great beds of iris and flowering reeds", sägs det ju klart och tydligt (I:62). I augusti 1967, efter "Guiden", verkar dock Tolkien vara inne på att jämställa Gladden med vissa gamla hoberord och de gamla stoornamnen Déagol och Sméagol (brev nr 297). Gladden borde alltså lämnas oöversatt!

Ohlmarks 1971. Åke förstår bihangens Gladden som en kortform för Gladden Fields. Det spelar ingen större roll, men Åke rättar ändå detta till viss del i sitt tolkienlexikon. Glitterslätterna och Glitterfälten visar sig vid en jämförelse med den engelska upplagan vara Gladden Fields respektive Gladden.

Christopher 1977. Och så kom då äntligen alvbibeln. Christopher har försett volymen med ett rejält register där han förklarar en mängd ord. "Partial translation of Loeg Ningloron; the great stretches of reeds and iris (gladden) in and about the Anduin", säger Christopher om Gladden Fields. Det alviska Loeg Ningloron betyder, förklarar Christopher vidare, "pools of the golden water-flowers". Att det är liljor framgår alltså inte av det alviska namnet utan endast av terrängen och det väströna namnet.

Ohlmarks 1978. Åke närmast slänger sig över alvbibelns "42 sidors namnlexikon" för att se hur många fel han begått i sitt eget lexikon. "Till min oförställda glädje var de direkta felaktigheterna egentligen oerhört få", konstaterar Åke och andas ut. Han fortsätter, "strängt taget fanns det bara en verklig 'bombert': Gladden Fields, som jag i min nöd tydde som 'Glitterslätterna' eller 'Ljusa slätterna' efter verbet gladden, som betyder 'uppliva, få att glittra, glädja' och glad med betydelsen 'ljus, glittrande' ". Ja, i verkligheten verkar ju det vara den rimligaste etymologin. "Ordet betyder emellertid 'Liljefälten' efter 'irisliljan', som på gammaldags engelska kan heta gladden, men det var stört omöjligt att hitta i lexika, där lilja anges med lily, swordlily etc.", avslutar Åke (Tolkiens arv, s. 45).

Adlerberth 1979. Åke fick som bekant inte översätta alvbibeln. Uppdraget gick istället till Roland Adlerberth. I sin översättning använder Adlerberth dock i möjligaste mån Ohlmarks namn. Hur hanterar man med den utgångspunkten Christophers förklaring? Adlerberth väljer det ohlmarkska Glitterfälten. "Fri och förkortad översättning av Loeg Ningloron, de vidsträckta områdena med vass och iris (glitter) i och kring Anduin", förklarar Adlerberth. En fin äreräddning, som utnyttjar diskrepansen mellan det väströna och det alviska namnet, måste man säga. Och glitter förefaller högst rimligt som en fri benämning på denna gula iris. Det liknande glitterblomster har faktiskt använts för ett gult blomster (solögon), upplyser oss SAOB om.

Ohlmarks 1980. Åke fick istället översätta David Days tolkienbestiarium. Han väljer där en annan väg. Åke kallar slätterna för Ljusa liljeslätterna (även Ljusa liljefälten) och etablerar på så vis en brygga till ringsagans mer använda namn, samtidigt som han får med liljebetydelsen. Namnen i ringsagan ska således förstås som förkortningar. Är flodens fulla namn Ljuse liljeälv?

Christopher 1980. Christopher återkommer bara ett par år senare med mer ur faderns skafferi. Även floden nämns nu på ett antal ställen, och terrängens namngivande blomster beskrivs mer detaljerat. Där finns "armies of yellow iris that grew taller than a man and gave their name to all the region and to the river from the Mountains about whose lower course they grew most thickly".

Adlerberth 1982. Adlerberth håller i sin version av skafferiboken fast vid det ohlmarkska Ljuse älv. Blomstren beskrivs som "härskaror av gul iris, av en art som blev mer än manshög och kallades glitter". Adlerberth infogar som synes även här växtens vardagliga namn. "Denna iris hade givit namn åt hela denna region där den växte så tät och torde väl sannolikt med sin ljusa färg också ha givit Ljuse älv dess namn", fortsätter Adlerberth (s. 373). Det låter onekligen sannolikt.

_________________
Be mig inte om råd, för då säger jag både nej och ja.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Ohlmarks namngivnings-policy
InläggPostat: fre mar 31, 2017 3:24 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör okt 04, 2003 2:28 am
Inlägg: 3462
Ort: Göteborg
:D Tänk så mycket spännande det finns att gräva fram om vartenda litet namn! Det där var verkligen en fascinerande odyssé genom Glitterfältens mångskiftande historia. :D

_________________
Min pågående översättning av Tolkiens ringsaga (länk)


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 127 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 ... 9  Nästa

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 4 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010