Anderssons ordvits är i själva verket mindre krystad än originalets, om nu någon av dem är krystad.
Andersson (s. I: 84) skrev:
"Det var synd att inte Bilbo högg kniven i kräket när han hade chansen!"
"Synd? Nej, det var för att inte begå en synd som han hejdade sig."
Gandalfs svar är klockrent: "Vadå synd? Det var precis vad det
inte var!"
Låt oss jämföra med originalet:
Tolkien skrev:
'What a pity that Bilbo did not stab that vile creature, when he had a chance!'
'Pity? It was Pity that stayed his hand.'
Logiken i Gandalfs originalreplik är inte alls lika klockren. Frodo och Gandalf är i originalet överens om att det är den där Pity som ligger bakom att Bilbo inte sticker ned Gollum. Gandalfs logik verkar vara den här: "Pity? Du vet inte vad du säger. Ja, det stämmer bättre än du begriper. Det var just Pity som hejdade honom."
Och Tolkien verkar ha insett att Gandalfs logik kanske inte är klockren. I de olika utkasten till passagen prövar han förtvivlat olika grepp för att bättre få fram den något haltande logiken. Han låter Gandalf uttryckligen säga att Frodo inte vet vad han pratar om. Och han kör sedan med utropstecken istället för frågetecken. Och han försöker i ett par utkast till och med (utan att lyckas) vända själva logiken rätt genom att låta Bilbo
inte hysa medlidande med Gollum. Här är ett utkast där han försöker med alla tre greppen på en och samma gång:
Tolkien skrev:
'What a pity Bilbo did not stab that vile creature, before he left him!'
'What nonsense you do talk sometimes, Frodo!' said Gandalf. 'Pity! Pity would have prevented him, if he had thought of it.' (HoMe VIII, s. 96.)
Nej, det blir bara sämre. Nu tycker jag ändå Tolkiens originalvits är långtifrån krystad, men den saknar helt klart den råttfällespänst som Anderssons besitter. Och Tolkien insåg uppenbarligen själv vilka brister hans vits hade.
Det om själva ordvitsen. Andersson gör sedan en övergång till misskunden:
Andersson (s. I: 84) skrev:
Genom att inte dräpa visade han misskund.
Det flyter ju bra! Och i alla sina utkast gör Tolkien själv en motsvarande övergång från
pity till typ
wrongdoing:
Tolkien skrev:
And he could not do so, without doing wrong. It was against the rules. (HoMe VI, s. 81.)
Men Tolkien ändrar sig i den publicerade versionen. Där låter det som bekant så här:
Tolkien skrev:
Pity, and Mercy: not to strike without need.
Det är bättre, men det är inte för att det gör ordvitsen mindre krystad utan för att textbindningen blir något snärtigare och framförallt för att
pity verkligen hamnar i fokus, och det för att fortsätta att vara det. Och en mindre brist hos Andersson är att han inte lyfter fram det centrala begreppet med riktigt lika pompös tydlighet som Tolkien låter Gandalf göra i det där senaste citatet. I min version (i ett tidigare inlägg) har jag försökt fixa det, vilket skedde på bekostnad av textbindningen, men man kan även tänka sig en mer ohlmarksk lösning där man inte låter sig hindras av om det blir en mening mer eller mindre. Man kan till exempel slänga in Anderssons mening eller något snarlikt för att bättre binda ihop texten:
Citera:
"Vad synd att Bilbo inte stack ned det usla kräket när han hade chansen!"
"Synd? Han undgick att begå en synd när han hejdade sig. Genom att inte dräpa visade han medlidande. Medlidande och barmhärtighet: att inte slå tillbaka om inte nöden kräver."