Den stegrande kamelen skrev:
Eftersom sidorna passar bättre in i hans bokstavliga tarmtolkning än vad "stior" gör så känns det närmare att tro att han antingen läste fel i originalet eller också helt enkelt omtolkade det som han tyckte att det borde ha stått.
Som det står är det helt obegripligt. Så "lortsidor" kan inte sägas passa särskilt bra in. Och det är, till skillnad från "lortstior", inte heller något som i sig betyder något självklart.
Den stegrande kamelen skrev:
Det går knappast att tolka hans "tarmar och hjärtan och nånting" annat än bokstavligt, då det inte finns något idiom i svenskan som går att tillämpa.
Jodå, annars vore det ju omöjligt att skapa nya idiom. Och att han lägger till "hjärtan och nånting" gör det hela tydligare. Problemet är att det är svårt att få någon som helst rätsida på sörjan när det står "lortsidor". Och för att förstå hur det har kunnat bli "lortsidor" behöver man nog originalet.
Den stegrande kamelen skrev:
Men jag tror inte särskilt många har hört uttrycket "tarmar i skallen" – det hade i alla fall inte jag! – och även om man har det så är det långtifrån någon självklar association att koppla "tarmar i buken" till mod.
Buken är ett klassiskt säte för allehanda andliga fakulteter. Och det framgår av sammanhanget att det är mod de saknar. För dig som inte kände till uttrycket
tarmar i skallen är därför situationen inte helt annorlunda jämfört med om du hade råkat läsa till exempel Hassel-deckaren
Förgöraren från 1993: "Har du inga tarmar i roten alls? Tror du verkligen att vi har en chans mot en snut?" Jo, idag kan du enkelt googla uttrycket. Men det var inte lika enkelt 1993. Självklart finns det en skillnad, då
tarmar i buken (vad jag vet) ändå inte är något etablerat uttryck. Men det stör inte överdrivet mycket, då det är orkprat. Snarare tvärtom. Och översättningslån var säkert vanligt bland orkerna. Så det gör inget om det luktar lite engelskt om de här tarmarna.
Den stegrande kamelen skrev:
Tyvärr är det här nog ett fall där man helt enkelt får offra lite av den inälvsdrypande orkkänslan – som ju ändå inte är särskilt påtaglig på engelska heller, så etablerad som den här användingen av guts är – för att få betydelsen rätt.
Det är naturligtvis (som jag var inne på i det tidigare inlägget) så att uttrycket har blivit alltmer etablerat. Förmodligen var det inte lika etablerat på femtiotalet och definitivt inte vid förra sekelskiftet: "If you have what are, at Cambridge, vulgarly but expressively called 'guts' " (belägg från 1900 i
OED). Men eftersom det är orker som använder uttrycket dras tankarna ändå obönhörligen till den bokstavliga betydelsen hos
guts. Så har jag nog alltid läst det på engelska. Och det var säkerligen Tolkiens tanke. Om man nu ändå som du och Andersson bestämmer sig för att här helt offra den inälvsdrypande orkkänslan behöver man ju för det inte offra även slangkänslan.