Ett välformulerat och tänkvärt inlägg, andersson.
Citera:
Att det inte finns många texter som klarar en noggrann granskning är väl klart. Detta förhindrar ju inte att översättningen kan vara väldigt bra samt att det inte är intressant att konstatera var översättningen brustit.
Jag håller med dig om allt detta. Jag tycker själv att Ohlmarxistens felsökning är mycket intressant, matnyttig och diskussionsfrämjande. Att Hallqvists översättning har sina brister förvånar mig inte, eftersom det nog, som sagt, är stört omöjligt att översätta ett verk utan att göra misstag.
Och, som du skriver, en översättning kan vara bra
trots begångna misstag, men den kan aldrig (anser jag) vara bra
på grund av dem. Och jag framhåller även att, efter ha sett resultaten av den genomgång av Hallqvist som är i vardande så här långt, Ohlmarks översättning är full av misstag i en helt annan division än Hallqvists. (Än har jag inte överbevisats om detta, anser jag.) Dessutom har Ohlmarks, som jag skrivit förr, mer fundamentala brister än så.
Citera:
Själv läser jag väl numera engelska författare på engelska så, jag har mer ett akademiskt intresse av jämförelsen.
Det stämmer in även på mig, men (och även detta har jag sagt förr) det ger en helt annan upplevelse att läsa en bok på sitt eget modersmål.
Citera:
Jag tillhör ju även den väldigt förlåtande falangen som anser att man skall ha ganska stor frihet som översättare, även om jag konstaterat att jag här är i klar minoritet.
Man måste då fråga sig
hur stor frihet, och
varför. Så långt har vi inte kommit än.
Citera:
Jag minns en diskussion med Danne om just detta när jag jämförde med filmatiseringen och vi kan väl milt uttryckt konstatera att vi hade helt olika grundsyn på hur stor frihet det är tillåtet i de olika formerna.
Jag kommer faktiskt inte ihåg diskussionen ifråga
, men jag kan tänka mig att jag skrev ungefär samma sak som jag skriver nu. I teorin (och till stor del även i praktiken) är både en filmatisering och en översättning av ett litterärt verk en tolkning, och inget annat. Men det finns en betydande skillnad, och det är att en översättning av ett verk är ofta den enda version man möter. För att ta ett konkret exempel, allmänheten har i årtionden trott att det är J.R.R. Tolkiens text man möter när man har läst Åke Ohlmarks tolkning. Så är inte fallet. Skillnaderna är fundamentala, anser jag.
Erik Anderssons översättning, om än inte optimal, ligger betydligt närmare originalet, och ger läsaren en mer rättvisande bild.
En filmatisering är en helt annan femma. Den genomsnittlige biobesökaren vet att en bok och en film är två helt olika medier, och är medveten om att det man ser på bioduken endast är en tolkning av vad som står i texten.