Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Nej, jag har för mig att cloudberries är hjortron.

är inte en expert själv, men hjortron blir översatt cloudberry (enligt lexin. http://lexikon.nada.kth.se/)

Jag återtar mitt yttrande och hävdar motsatsen! Gyllenbär - mycket bra! Hurra!

*mutter* Dumma biologen kan inte ens sin botanik... *mutter*

Precis, det var vad jag menade. Det är ju en väldigt känd plats på grund av dödsskjutningen, så jag kommer nog aldrig att vänja mig vid det namnet.. Men när boken är så bra i övrigt så gör det inte så mycket för min del.

Det där har knappast med landsändar att göra, utan bara med att du är obildad. Ådalen är Ångermanälvens dalgång, men det är inte därför det är så välkänt. Händelserna i Ådalen 1931, när fem demonstranter sköts till döds, är ett slags nationellt trauma, arbetarrörelsens svartaste stund, som i trygga Sverige inte började förblekna förrän 50 år senare, när det började skjutas politiker till höger och vänster.
(Att det var just fem demonstranter har jag kollat upp. Så bekant är inte händelsen att jag hade några detaljer i huvudet... )


Det står ingenting i "Guide". Men jag hittade en upplysning på nätet som bekräftar din teori. Uttrycket är tydligen ur Shakespeares MacBeth från början, men har blivit vanligt i "folkmun" som beteckning på när ödestimmen slår. Tolkien har mycket riktigt tillåtit sig ännu en ordlek här. Det hade jag inte en aning om!
http://www.fact-index.com/c/cr/crack_of_doom.html

Därmed får "Domstöten" betraktas som en mycket lyckad översättning! Ordet för tankarna till domedagens basuner, men "stöt" betyder dessutom gruvöppning, dagbrott eller liknande. Bravo, Erik!


Vad gäller Goldberry har Danne och jag haft våra duster om det tidigare. Problemet med översättningen Gyllenbär (tycker jag, men inte Danne) är skillnaden i namntraditioner mellan engelskan och svenskan. På engelska låter det inte alls konstigt med ett egennamn som Goldberry, men på svenska låter Gyllenbär som allt annat än ett namn. Det låter närmast fånigt när det används på det sättet (tycker jag, alltså). "Gyllenbär, kom in och ät!" Därför var Ohlmarks översättning Hjortrongull bra, för att han lyckades bevara betydelsen (något så när) men ändå få till något som går att använda som personnamn. Att han tvangs bli lite överspecifik på kuppen (det är inte säkert att Tolkien syftade på just hjortron, även om det är ganska troligt) tycker jag att man kan leva med.

Du har rätt! Är alldeles för dålig på svensk 1900-talshistoria, det medges!

Känner förstås igen händelsen nu, när jag har fått den förklarad för mig.



Vi är inte bara oense om huruvida Gyllenbär funkar som personnamn (något som jag, som du sade tycker, och som jag också använde i min egen översättning), utan huruvida Hjortrongull fungerar. Jag har alltid tyckt ganska illa om det namnet, även innan jag visste att betydelsen var om än inte helt fel, så oerhört tillspetsad. Gillar inte alls "gull"-ändelsen, och personen "Hjortrongull" ser jag som en 55-årig kvinna, med grånat blont hår (permanentat), som jobbar på Konsum och röker alldeles för mycket. Inget ont om dessa kvinnor, men de passar inte in på Tolkiens beskrivning av Goldberry.

Jag håller inte alls med dig, men du får höga komedipoäng för det inlägget!

Hjortrongull var för mig en kvinna med lite rödblont hår, ungefär som bärens färg. Goldberry blev genast mera guldblond när jag läste den på engelska och Gyllenbär är väl helt ok, eftersom hon nu kommer att få en mera synkad hårfärg i mitt huvud.

Tack! *bugar djupt, likt en dvärg*



Men det gör det väl? Så här står det:

"In modern use derived from Macbeth IV i 117, in which the cracke of Doome means 'the announcement of the Last Day', by a crack or peal of thunder: so it is commonly supposed, but it may mean 'the sound of the last trump', since crack could be applied to the sudden sound of horns or trumpets (as it is in Sir Gawain and the Green Knight lines 116, 1166). In this story crack is here used in the sense 'fissure', and refers to the volcanic fissure in the crater of Orodruin in Mordor. See further under Doom and Mount Doom."

Nåja, du tyckte ju om namnet i alla fall...

Jamen vad fasen... Jag sökte ju!? Nedrans Word...

Hjortrongull låter som en snäll tant i nån matbespisning på lågstadiet. Undrar om det var den associationen som tolkien ville ha fram!

Tycker knappast att det låter som en mattant. Låter mer som en ung sagoväsenflicka...

Varifrån har du fått den kopplingen?

Ni som kan så mycket ska få förklara för mig hur EA fått fram Kofferdi-Secker. Ett himla mysko namn i mina öron.

Däremot älskade jag Brännevinsfloden.

Tja, fråga mig inte, jag har nämligen ingen aning. Jag tror jag har ganska lätt för att koppla ihop ett visst namn med ett visst utseende (tyvärr inte tvärtom, vilket är ett litet helsicke när man jobbar (delvis) som lärare, och inte kommer ihåg vad någon heter).

Jag tror att just ändelsen "-gull", ger mig sådan associationer. Till namn som Gullan, Majgull, etc, vilka jag, av någon anledning, associerar på detta märkliga sätt.

Inte för att jag har gått och tänkt så om Hjortrongull dagarna i ända; det var först nu när jag skulle konkretisera problemet med namnet som jag kom fram till den bilden.



Tanken var att Kofferdi skulle erinra om "koffert", och dessutom låta lite mer "utrikiskt" och snobbigt än Secker (för att illustrera den viktiga i skillnaden i originaltermen Sackville-Baggins).

Problemet är ju som sagt att ordet har med sjöfart att göra. Vi tyckte vi hade bättre och mer lämpliga förslag än detta, som vi lät Erik veta, men han var väl så nöjd med namnet att han valde det ändå.

Nja, jag är inte överförtjust. Och vad kom kofferten ifrån? Men jag var iofs måttligt förtjust i Secker också, men jag är förvånad äver så snabbt jag tog till mig namnet. Det känns helt rätt trots att de hetat Bagger i så många år. Märkligt.

Jag funderar över ändringarna i "Om Hobbitar". Mattum och smugor. Det heter ju mathom och smials i orginalet. Varför göra om de orden? Det var ju inte engelska utan unika hobbitord.