Utländskt kontra inhemskt
chrixter skrev:
Mårten skrev:
:?: Så om ett begrepp som är engelskt för engelsmän översätts till någonting den svenska läsaren förstår och känner igen som någonting utländskt/icke-svenskt (och inte heller engelskt), då är det enligt dig OK?
Ja. Jag accepterar översättningar till andra språk utan problem. Ett engelskt uttryck kan i en svensk översättnig göra sig bäst som en fras på ett främmande språk. Ett svenskt citat i en engelsk text kan mycket väl göra sig bäst som ett franskt citat i den svenska texten.
Så i
ett fall - ett svenskt citat i en engelsk text - tycker du att skillnaden mellan
inhemskt och
utländskt är viktig nog att bevara vid översättning till svenska. Genom att översätta svenskan till ett utländskt språk: franska. (Och jag säger inte emot dig här.)
Men i ett
annat fall - det som jag uttalat mig om i
mina punkter, och som är det vi
egentligen diskuterar - så är du villig att fullständigt ignorera skillnaden. (Trots att Tolkien uppenbarligen fann den relevant.)
Varför? Vilken systematik tillämpar du?
Tidigare svensk användning av ordet fylkechrixter skrev:
... i en av Gustavs tidigare poster i denna tråd påpekades att fylke används som beteckning på självständigt kungarike, i vad jag uppfattade det som - texter på svenska. Är så fallet - att fylken i svenska texter tidigare använts för icke-norska landområden så är väl saken klar? Dvs att fylke kan (på korrekt sätt) användas? I så fall så räcker det med att verifiera Gustavs påstående att ordet under 1700-1800-talet användes på det sätt som diskuterats.
Nja, det var nog jag som först, i denna tråd, nämnde förekomsten av ordet, i en utvidgad och tillbakablickande betydelse, i svenska texter för hundra år sedan. Se
trådens inledande inlägg, vilket är en lite redigerad version av ett e-brev jag tidigare hade skickat till Tolkiens Arda. Gustav postade sedan både mitt brev och svaren från Frågespalten som
ett enda jättecitat. Så ingen oenighet råder om detta.
Vad det handlade om på 1700- och 1800-talen var dock ett bruk av ordet som en "historisk" term, tillbakablickande, aldrig som benämning på faktiska svenska landområden, samtida med någon författare. Jag vet inte ens hur allmänt bruket var bland historiker för hundra år sedan, och bland nutida historiker har det uppenbarligen, för länge sedan, övergivits.
Hade det varit för hundra eller tvåhundra år sedan, då hade jag kanske inte haft några större invändningar mot
Fylket som översättning. Då var ordet bara någonting från ett dimmigt förflutet i Norge (de norska länen hette t.o.m. början av 1900-talet
amt och inte fylken). Dessutom var Sverige och Norge i union mellan 1814 och 1905, då jag tror det fanns en önskan och medveten strävan på många håll att tänka i termer av "Norden" ("jag vill leva, jag vill dö i Norden" etc.) snarare än Sverige som hemland. Det kan nog t.o.m. ha funnits många svenskar som då levde under föreställningen att detta dimmiga begrepp hade varit en realitet även i det egentliga Sverige en gång i tiden. Och, som jag sa i mitt inledande inlägg, kanske trodde Ohlmarks det också, ännu på 1950-talet.
Men översättningen ska göras
nu, på 2000-talet. Och förhållandena har ändrats, liksom språkbruket bland svenska historiker. Det tycker jag inte man kan ignorera.
(Intressant är förresten att
Nationalencyklopedin i artikeln om fylke numera tar avstånd från den gamla teorin att fylkena varit
självständiga småkungadömen ens i Norge.)
chrixter skrev:
... I alla översättningsfall där man inte hittar ett 1:1 förhållande mellan ord så måste man kompromissa. Den som givetvis bestämmer är översättaren - det jag menade ovan var vilka grundtankar/värderingar jag anser att en översättare bör ha. ...
Visst är det översättaren som bestämmer. Vill han översätta
the Shire till
Fylket, eller t.o.m.
chin till
armhåla, så är det vad jag förstår inget som hindrar honom. Men, som du själv säger, vi diskuterar ju här ändå principer enligt vilka
vi (du och jag) tycker översättningen ska göras. Och då tycker jag fortfarande att den rimligaste vägen är att försöka bli överens om betydelsen av ord och begrepp via sakkunskapen i (moderna) ordböcker och uppslagsverk etc. Har du någon bättre metod?