Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Du antyder att det kan vara något annat än vad jag trodde.
Dvs, jag trodde att det var "Ringwinner", och att det är tveksamt huruvida Bilbo verkligen vann ringen, eller bara hittade den samma dag som han snarare var "Riddlewinner" och därigenom vann rätten att bli visad till vägen ut från tunnlarna.

En annan sak som är tveksamt om Bilbo är, trots hans påståenden ovan, är "clue-finder".
För vilken clue/ledtråd har han funnit/kommit på/löst?

Är det det du menar, och isåfall; hur har det förklarats i The History of The Hobbit?

För resten av de gåtfulla påståendena om sig själv tycker jag att jag finner tydliga förklaringar till.

Där satt den! Zetterholm och Hallqvist har löst det snyggt genom att översätta med "nyckelfinnaren". Men det är fel. Anderssons "uppslagsuppletaren" begriper jag nog inte riktigt. Det är inte Tolkiens stil att syfta så här flummigt. Och det var inte heller hans tanke. Förklaringen ges på den här länken! Bilbo pratar alltså om en grej som till slut inte kom med i boken. Men hur gör man som översättare när man vet det?

När jag kollade min egen översättning, upptäckte jag att även jag har löst det med "nyckelfinnare". En "clue" kan naturligtvis vara en sorts abstrakt nyckel, men annars minns jag inte hur jag kom fram till den lösningen - det är för många år sedan. Det enda jag vet är att jag inte sneglade på Zetterholm eller Hallqvist, eftersom det är och förblir förbjudet för mig i min ambition att översätta självständigt.
Jag kanske helt enkelt gick igenom historien och tyckte att det var den rimligaste förklaringen till uttrycket utifrån vad Bilbo faktiskt har gjort.

Och - som svar på din fråga - det är väl så en översättare bör göra: ta till de medel och verktyg som står till buds, analysera historien och göra det bästa av situationen.

Jo, det är klart att du kan ha tänkt dig någon sorts abstrakt nyckel. Men alla vakna ungar fattar ändå direkt vilken nyckel det handlar om.


Men du har väl Hallqvist i ryggmärgen? Det har åtminstone jag.


Det blir hursomhelst en gåta som rent litterärt fungerar alldeles utmärkt, till skillnad mot den där trasiga originalgåtan.


Det är att göra situationen mycket bättre än den är. Får man som översättare förbättra texten på det här viset? Och nu vet vi dessutom att det hela är en blunder av farbror Tolkien. Får man som översättare helt iskallt reparera en känd blunder på det här viset?

Ja! Eftersom en rakare översättning bara blir konstig: ledtrådsfinnare (även om den kan syfta på strukna spindeltrådar).

Ja! Alla översättare verkar dock inte ha ambitionen att inte vara konstiga. I min bokhylla hittade jag sex spårfinnare, tre nyckelfinnare, en gåtlösare, en svarsgivare (= gåtlösare?) och så den där mystiska uppslagsuppletaren. Gåtlösare är ju ett intelligent alternativ till nyckelfinnare, men det blir kanske lite märkligt att gåtställaren i en av gåtorna utnämner sig själv till gåtlösare. Det inbjuder till en motreplik, som ... inte kommer.


Ja! Rateliff, han på länken, finner dock en helt annan förklaring till "I am he that buries his friends alive" än den jag alltid funnit. Som (enda) förklaring ger han att "this might refer to Bilbos’s getting all the dwarves safely underground inside the secret tunnel just before Smaugs attack the night before" (The History of The Hobbit, 2007, s. 522). Men Rateliff har nog hoppat i galen tunna!

Varför inte köra med "kulle" i den där kapitelrubriken? Det visar ju snyggt hur begreppet "kulle" får en ny dimension för Bilbo från Kullen, precis som en gång för den nittonårige Ronald.

Menar du "Över kullar och under kullar"? Annars; vilken kapitelrubrik?

Ska jag förstå det som att du haft den goda smaken att bevara Tolkiens smått ironiska tonfall?

Nej, tyvärr inte. Jag har naturligtvis kallat kapitlet "Över berg och under berg".

Menar du att Tolkien skulle ha varit ironisk när han valde "Over hills and under hills"?
Kanske var han det, men det är tveksamt. Han använder nämligen "hill" så ofta om ganska stora höjder/berg, så jag antar att även om inte den genomsnittlige engelsmannen använder "hill" så, så gör Tolkien det. Jag tolkar det som att "hill" snarare betyder höjd än kulle. Och jag tror att det inte bara gäller för Tolkien. "Hill" översätts i Norstedts engelsklexikon som: "kulle, berg, höjd, backe".

Det här är ett av de intressanta ord man brottas med som översättare, dvs ord vars innebörd inte ligger exakt i fas med sin svenska motsvarighet, i det här fallet "kulle". "Kulle" översätts i samma lexikon: "höjd hill; liten hillock, mound". Man får från fall till fall avgöra vad det är som avses. Samma problematik uppstår med "gate", framför allt i Bri. I båda filmerna har man valt att läsa in "port", medan man av Tolkiens övriga beskrivningar snarare bör läsa in "grind". Engelska språket är således ofullständigt även för dem som talar det som modersmål. Port eller grind, men detta verkar vara något som även hobbitar kan kika över, och - om inte - kan människor/storfolk göra det. Aragorn kanske skulle kunna klättra över även en hög port, men allt tyder på att det snarare är något inte allt för högt.

För att återgå till "hillarna", så tror jag att man får skippa kopplingen mellan "The Hill" och "over hills and under hills" trots att det vore kul att få med. Jag kan inte tänka mig att kalla ett kapitel som ligger ca 150 sidor före Bilbos ordväxling och gåtlek med Smaug för något så förbryllande och felaktigt som "Över kullar och under kullar". Inte heller kan jag, bara för den där lilla ordlekens skull döpa om den centrala och ofta återkopplade "Kullen" till Höjden, och kalla Bilbokapotlet för "Över höjder och under höjder". Så viktigt är det inte.

"Over Hill and Under Hill" ska det vara. Men absolut, han var smått ironisk (eller vad man ska kalla det)! Eller om det var Bilbo som var det. Det är väl ändå en ganska självklar (och snygg) poäng?


De kullar det handlar om benämns som "mountains" redan på första raden i kapitlet. Räcker inte det?


Fast jag menar att den verkliga poängen är helt oberoende av det där snacket mellan Bilbo och Smaug. Snacket bara påminner oss om poängen och bekräftar den. Litterärt sett är kapitelrubriken alltså mycket viktigare än gåtan.

Just Dimmiga bergen benämns "mountains", bl a i "hill-kapitlets" första mening. Men under mitt översättningsarbete har jag noterat att Tolkien ofta benämner berg som "hills". I hela ringenverket förekommer "mountain" 442 gånger, medan "hill" förekommer hela 591 gånger. Jag varken orkar eller behöver gå till alla 591 ställen för att bevisa att flertalet "hill"-tillfällen är annat än det jag kallar just "kullar".
Hill är och förblir synonymt med det svenska berg eller höjd på ett helt annat sätt än vad kulle är.

Det är bara därför jag opponerar mig. Jag erkänner; ordet är svåröversatt så till vida att varken "berg" eller "kulle" blir helt korrekt. Men jag kan inte kalla kapitlet "Över kull och nedom kull", alldeles oavsett om jag därigenom missar en ordlek eller inte. Jag håller helt med dig om att Tolkien anspelar på Bilbos hem, men det kan han tillåta sig eftersom ordet "hill" inte är mal placé i sammanhanget på engelska. Det är det däremot på svenska, och där får jag stryka flagg. Så enkelt är det. Det skulle annars klinga allt för mycket översättaren försöker vara roligare än svenska språket tillåter, och det är bland det värsta jag vet i översättningssammanhang.

I sådana fall bör man hellre tänka om, och fundera på att kalla kapitlet något i stil med "Över jord och under jord", för att sedan låta Bilbo anspela på sig själv som någon som bor under jord, och över jord och under jord gick min väg.

Det förefaller mer relevant att betrakta hoberbokens "hillar". Jag får det till 72 "hillar" och 272 "mountains" i hoberboken (sammansättningar inräknade). Av de 72 "hillarna" utgörs 6 av de "hillar" vi diskuterar om de är kullar eller inte; två i kapitelrubriken och två var på de två ställen som refererar till rubriken. Vi har vidare hos Hallqvist följande egennamns-"hillar": 19 stycken Kullen, 7 Korpkullen, 5 Järnbergen och 2 Nedomkull. Därtill kommer 4 poetiska "hillar" i dikterna; de är varken kullar eller berg för Hallqvist. Återstår alltså en blandad kompott av 29 "hillar". Av dessa är 17 kullar för Hallqvist, 9 berg och 3 något annat. Om vi även räknar egennamnen men inte de 6 "hillar" som är föremål för diskussion och inte de 4 poetiska "hillarna", så är 45 av 62 "hillar" kullar för Hallqvist. Dessutom är det så att 23 av 24 "hillar" före den där kapitelrubriken är kullar för Hallqvist; sedan är det lite blandat. För Andersson är alla dessa 24 kullar; sedan kommer en räcka berg och därefter lite blandat. Tajmingen i ironin är med andra ord även den perfekt.


Så är det säkert rent allmänt. Men det är inte frågan om att rent allmänt översätta "hill" till "kulle".


Jag kan inte hålla med om att "hill" skulle vara ett särskilt svåröversatt ord.


Nej, varför skulle du kalla kapitlet det? "Över kulle och under kulle" skulle jag föreslå. Det har ju lite karaktären av ett fast uttryck, som "backe upp och backe ned", vilket även förstärks av att Bilbo (med viss variation) använder det som (eller gör det till) något av en fras i dialogen med Smaug.


Fast nu är poängen faktiskt att det inte riktigt ska passa. Och en och samma formation kallas dessutom såväl "hill" som "mountain", och det på ett iögonfallande sätt.


Så enkelt är det inte. Redan en snabb titt i SAOB ger visst stöd för att använda "kulle" på det här viset. Och det är skillnad på att använda det i dikter, kapitelrubriker, gåtor, ordspråk, egennamn och sådant jämfört med att använda det i den vanliga löptexten. Man kan ta sig betydligt större friheter i det förra fallet. Och Bilbo tar sig friheter här. Det är ju själva poängen. Sedan är det säkert även skillnad på att använda det i en barnbok och en vuxenbok.


Fast ordvalet i gåtan är sekundärt. Jag hade funderat lika mycket på att översätta till "Över kulle och under kulle" även om den där gåtan inte hade funnits med. Poängen är att begreppet "kulle" får en helt ny innebörd för Bilbo, precis som det fick för Tolkien 1911. Bilbo inser att det finns andra sorters kullar än Kullen men att Kullen verkligen är en kulle. Så ditt "jord" hjälper inte ett dugg. I gåtan är nog det klokaste att helt enkelt använda det ord man använt i den kapitelrubrik man nu valt. Det gör Andersson men inte Zetterholm och Hallqvist; alla tre gör det dock när uttrycket återkommer några sidor senare. Hur har du själv gjort med gåtan?

Nej, för det blir omväxlande "kulle", "ås", "höjd" och "berg". Jag menade att man inte kan använda ett och samma ord för varje gång Tolkien använder ett och samma ord: "hill".

För att det då överensstämmer med namnet "Nedomkull", liksom "...and under hill" stämmer överens med namnet "Underhill".

För mig är ordet i gåtan inte sekundärt. Ifall det bara handlat om att översätta kapitlet, hade jag (vilket jag redan har) valt "Över berg och under berg", eftersom det inte måste vara en ironisk koppling till Bilbos hem, utan bara en beskrivning av vad kapitlet handlar om.
I gåtan däremot är det mer tveksamt att använda "berg", eftersom Bilbo gör en koppling mellan sitt hem och färden över och under "hillar". Hallqvist har t ex kallat kapitlet "Över och under berg", men låtit Bilbo säga (ungefär) "... och över och under kullar gick min färd", förmodligen av precis det skäl jag nämner ovan.

Själv har jag än så länge "berg" även under samtalet med Smaug, men ska jag ändra något så är det framför allt där.
Men skulle en förläggare tvinga mig att ha samma formulering i kapitlet och i Smaug-samtalet, så finge det bli "berg" överallt.

Det handlar ytterst om magkänsla. Jag är inte nöjd med ett kapitel som heter "Över kulle och under kulle". Min magkänsla säger mig att det skulle förvirra mer än förtydliga och roa.

Jag har stött och blött fler av de där kapitelnamnen, eftersom ganska många är tänkta att vara "lite roliga". "Queer lodgings", t ex, fick heta "Säreget härbärje" för att det är två ord som samspelar bra, trots att Tolkien just här inte har försökt vara rolig (så vitt jag vet). Den friheten tar jag mig ibland, helt enkelt för att Tolkien skulle kunna ha gjort det om han skrev på svenska, och för att jag ibland måste hoppa över lustigheter som inte funkar på svenska ("hill"-kapitlet t ex).

"Barrels out of bond" är ett annat lite svårlöst namn. "Tunnor på drift", vilket är såväl Hallqvists som Anderssons lösning, duger inte, eftersom kapitelnamnet antyder att tunnorna/dvärgarna har blivit befriade. Jag velar mellan "Befriade tunnor" och "Lösgjorda tunnor/Lösa tunnor". Felet med det bättre förslaget av de två ("Befriade tunnor") är att redan kapitelnamnet riskerar att avslöja hur dvärgarnas trångmål löses.

"Inside information" är svårt, eftersom uttrycket är väletablerat på engelska som ett uttryck för en sorts tips. I nuläget heter kapitlet bara "Information från insidan", och då gå hela poängen förlorad. Men jag har ingen bra ersättning ännu. Andersson har valt "Ord från insidan". Är det för att göra namnet kortare, annars förstår jag inte riktigt poängen med att byta ut "information" till "ord"?

Och så har vi ju det där första kapitlet: "An unexpected party", där jag redan för länge sedan gav upp "Ett oväntat gästabud" till förmån för det neutralare "En oväntad fest". Min tanke var att ett "gästabud" något krystad skulle kunna ha dubbelbetydelsen att gästerna gav Bilbo ett bud/anbud, men, som sagt, kan man inte vara tillräckligt rolig på svenska, så ska man inte krysta fram halvdåliga lustigheter, utan stryka dem helt.

Det gäller väl de flesta ord?


Så du skulle alltså verkligen välja "Över kull och nedom kull" framför "Över kulle och under kulle"?


Det gäller framförallt att följa de ålderdomliga och strikta regler som omgärdar gåtlekar.


Det skulle förmodligen varken roa eller förvirra det stora flertalet.