Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Välkommen till Sveriges stora Tolkienforum! Klicka här för att gå till förstasidan.
Aktuellt datum och tid: sön dec 16, 2018 1:59 am

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Ny tråd Svara på tråd  [ 73 inlägg ]  Gå till sida 1, 2, 3, 4, 5  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Rapport från Middle Earth
InläggPostat: mån dec 27, 2004 6:17 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
18 December
27 Foreyule

Just idag, den 27 Foreyule, befinner sig brödraskapet två dagsmarscher söder om Rivendell. De gav sig av på (vad som för oss är) juldagen vid kvällningen och har sedan dess hållit sydlig kurs i mesta möjliga mån. De färdas efter Misty Mountains västra sida. Vädret är inget vidare. Det blåser en iskall vind från öster som inga kläder verkar kunna stoppa, och att tända en eld är för riskabelt. För att ha så stor chans som möjligt att undgå upptäckt färdas de under de mörka timmarna och vilar på dagen. Terrängen är svår och humöret är knappast på topp.

Rosie Fallingleaf, för Arda i Eriador (tror jag)
:D


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:51 am, redigerad totalt 2 gånger.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tor dec 30, 2004 1:51 pm 
Offline
Dúnadan

Blev medlem: lör aug 02, 2003 8:29 am
Inlägg: 128
Ort: Gondolin
Vilken kul idé, Rosie! Jag väntar med spänning på fler rapporter. Själv har jag alltid svårt att hålla reda på hur kalendrarna förhåller sig till varandra.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tor dec 30, 2004 9:57 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
21 December
30 Foreyule

Läget är oförändrat. Dock sänder vi gärna en extra tanke till hobbitarna i sällskapet. De är troligtvis plågsamt medvetna om att Yuletiden inträtt hemma i Fylke och att årets näst största helg inleds i morgon. Kontrasten är total.

Rosie Fallingleaf, för Arda i Eriador (fast jag är fortfarande inte helt säker).


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 11:02 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: lör jan 08, 2005 3:10 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
31 December
8 Afteryule

De har nu varit på vandring under fjorton nätter och när de idag på morgonen gör halt och slår läger befinner de sig i Hollin, 22 mil söder om Rivendell, fågelvägen. Äntligen har vinden mojnat och molntäcket spruckit upp. Här finner de en välskyddad sänka där de vågar ta risken att tända en eld. Med varm mat och solsken stiger humöret i sällskapet och de ser fram emot en välbehövlig vila. Inte förrän kvällen nästföljande dag ämnar de starta igen. Dessa förhoppningar grusas dock då Aragorn och Sam upptäcker stora flockar av fåglar som inte hör hemma i området. Aragorn misstänker att de kan vara utsända av fienden för att spana, så beslut tas att de ska ge sig av igen redan samma kväll. Dagen tillbringar de gömda i sänkan…


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:53 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: mån jan 10, 2005 1:28 pm 
Offline
Creator of stars
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån dec 15, 2003 11:52 am
Inlägg: 11222
Ort: Dun Cannobaen
Det här skulle egntligen vara trevligt att ha med i magasinet.

_________________
There's a feelin' I get when I look to the west
and my spirit is crying for leaving...

And a new day will dawn for those who stand long
And the forests will echo with laughter


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: mån jan 10, 2005 9:39 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
...om det hade funnits något... :cry:


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tis jan 11, 2005 10:01 am 
Offline
Creator of stars
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån dec 15, 2003 11:52 am
Inlägg: 11222
Ort: Dun Cannobaen
Nå. det kom ju ett nytt nummer här för inte så länge sen. Gustav har mycket att göra men det ska bli bättre framöver så snart det här översättningsarbetet är över.

_________________
There's a feelin' I get when I look to the west
and my spirit is crying for leaving...

And a new day will dawn for those who stand long
And the forests will echo with laughter


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tis jan 11, 2005 10:13 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
Nämen! Stort tack Älva. Jag hade gett upp hoppet och slutat kolla förstasidan. Trodde faktiskt att vi hade läst det sista numret på Tolkiens Arda.


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tis jan 11, 2005 10:16 am 
Offline
Creator of stars
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån dec 15, 2003 11:52 am
Inlägg: 11222
Ort: Dun Cannobaen
Så lite! :wink: Missa inte nyheterna!

_________________
There's a feelin' I get when I look to the west
and my spirit is crying for leaving...

And a new day will dawn for those who stand long
And the forests will echo with laughter


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tis jan 11, 2005 11:23 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
3 Januari
11 Afteryule

Då sällskapet stannar denna morgon efter ännu ett nattpass reser sig Caradhras framför dem. Där i det väldiga bergets skugga får de tid till vila och mat under de ljusa timmarna. Men hur ska de nu gå? Det är Aragorn och Gandalf som ansvaret nu vilar på att välja rätt väg. De är inte överens, men Aragorn gissar att den minst farliga vägen ändå är genom Caradhras pass, och så får det bli. De startar igen så snart mörkret fallit, ett mörker som ganska snart blir kompakt. Vinden som bara tog en kort vila häromdagen är tillbaka med förnyad styrka och det blåser snålt omkring dem när de letar sig fram i mörkret. Det är en riskabel väg de har att ta sig fram på. Stigningen är brant, vägen trasig och stenig. Runt midnatt befinner de sig på en smal stig, med Caradhras branta klippvägg på vänster hand och ett arvgrundsdjup på höger. Långsamt arbetar de sig uppför när så (som de fruktat) snön börjar falla.

Det skulle bli värre…


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:53 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: ons jan 12, 2005 8:16 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
4 Januari
12 Afteryule

...mitt i natten. Snön vräker ner i en sällan skådad snöstorm. Ett oväder som tycks ha en vilja bakom sig. Märkliga och skrämmande ljud hörs i vindbyarna och stora stenblock vräker sig nerför klipporna. Brödraskapet inser att de inte kan komma längre och stannar för att vänta ut ovädret vid det minst utsatta ställe de finner. Mycket till skydd är det dock inte och kylan är nära att kosta Frodo livet då snön till slut nästan begravt honom. Eld, avslöjande eller inte, är det enda som kan rädda hans och förmodligen de andra hobbitarnas liv nu. Huttrande kring sin brasa tillbringar de återstoden av natten.
Morgonen gryr så småningom och med den upphör äntligen snöfallet och de skådar ut över en vit värld. De inser att passet är stängt och att fienden, vem det än är, har vunnit. Nu återstår att ta sig ner igen genom ett kompakt snötäcke. Som mänskliga plogar arbetar sig Aragorn och Boromir långsamt genom snömassorna och lyckas på så vis bereda väg så att de alla slutligen återigen står vid den punkt där ovädret började kvällen innan.

Då de vandrat neråt så pass långt att de är på betryggande avstånd från eventuella nya ovädersanfall slår de läger inför kvällen, allt för uttröttade för att orka utnyttja de mörka timmarna, och de diskuterar återigen vägvalet. Caradhras pass blev ett misslyckande. Innan de kommer till ett beslut hör de till sin fasa vargtjut och de drar sig kvickt upp mot toppen på den kulle som de slagit läger vid. På dess höjd tänder de en eld. De som inte vaktar vilar i en orolig slummer när plötsligt vargtjuten närmar sig och hörs överallt omkring dem. De ser gula ögon i mörkret innan plötsligt en stor ledarhanne går till anfall. Legolas lyckas fälla den med en snabb pil och de andra vargarna drar sig tillbaka…


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:54 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tor jan 13, 2005 7:51 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
5 Januari
13 Afteryule

…men de kom tillbaka senare under natten. Från alla håll kommer anfallande vargar och en vild strid utbryter. Gandalf tänder upp hela kullen i ett gnistrande fyrverkeri och de vargar som inte dödats flyr skräckslagna. Då morgonen gryr är alla vargkroppar försvunna.

Vargattacken avgör saken. De måste ta vägen under Misty Mountain, genom Moria för att undkomma förföljarna. Vandringen till Morias portar tar hela dagen, inte förrän det börjar skymma kan de se klippväggen där den osynliga porten ska finnas. Men mellan dem och porten ligger en stor, mörk sjö som de måste runda, och nu börjar de få bråttom. När natten faller måste de vara utom räckhåll för vargarna och även om de nått fram till klippan återstår att försöka finna porten. Men slutligen kommer de fram och finner att klippväggen är alldeles slät och ingen dörr går att finna, det är först när månens ljus faller på stenen som de tunna ithildin-linjerna framträder. Nu är de nära målet men vilket är lösenordet som öppnar dörren? Gandalf försöker med det ena efter det andra, men hur han än bär sig åt står stenen fast. Han börjar misströsta. Vargar hörs tjuta på avstånd och till på köpet börjar vattnet röra sig olycksbådande. Då äntligen kommer han på det. ”Mellon”, säger han och dörrarna öppnas. Sam skiljs under tårar från ponnyn som de blir tvungna att lämna kvar och de ska just stiga in i den mörka öppningen då något griper tag i Frodos fot. En kraftig tentakel har kommit upp ur vattnet och försöker nu dra ner Frodo. Sam befriar honom men snart kokar vattnet av slingrande armar och de får bråttom att rädda sig in genom dörren. Alla hinner in innan dörrarna vräks igen med ett brak och där inifrån kan de höra hur odjuret noggrant blockerar dörren.

Mörker. Nu har de inget annat val än att ta sig igenom berget för att komma ut på andra sidan. En sträcka på mer än sex mil i en rak linje från port till port, uppskattar Gandalf. Men vägen vindlar en del…

(De har varit på vandring i 19 dagar nu.)


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:55 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tor jan 13, 2005 3:20 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons aug 06, 2003 5:56 pm
Inlägg: 924
Ort: Norrköping
Hur långt ämnar du följa våra hjältar, du vår oförskräckta och oförtröttliga Arda-skribent som trotsar oväder och namnlösa faror för vår skull? (Noterar du det försiktiga fjäsket...? :wink: ) Jag ser nämligen med stor förhoppning och förväntan fram emot rapporter från TTT och ROTK, så att jag äntligen kan få rätsida på vem som är var och när samtidigt som någon annan är någon annanstans, så att säga...! :)

_________________
"Go in peace! I will not say: do not weep; for not all tears are an evil."
Gandalf, Grey Havens


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: tor jan 13, 2005 8:21 pm 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
Nja... Jag har faktiskt funderat över saken idag och insett att jag kanske tagit mig vatten överhuvudet. Det är visserligen hur kul som helst, men det är ganska tidskrävande när det är många händelserika dagar efter varandra. Att då tänka sig att jag kommer att få fyra olika händelseförlopp att följa framöver... Återstår att säga upp mig från mitt extraknäck på systembolaget och ägna mig åt detta på heltid! :D

Jag lovar inget... (Men jag är mottaglig för fjäsk.)


Upp
 Profil  
 
 Inläggsrubrik:
InläggPostat: fre jan 14, 2005 7:53 am 
Offline
Maia
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons nov 19, 2003 9:29 pm
Inlägg: 787
Ort: Värmländska södern
6 Januari
14 Afteryule

Det här dygnet är i huvudsak bara en lång marsch i totalt mörker. Inte helt totalt, förresten. Gandalf har försett sin stav med ett skimrande ljus, så pass att de har ledljus och det är tur. Gångarna är gamla och trasiga och här och där dyker det upp gropar och hålor de lätt kunde förlora sig ner i om inget ljus funnes. Det går långsamt men de marscherar på en god bit innan de bryr sig om att vila någon längre stund, trots att de är mycket trötta. Alla vill de nå den östra porten så snart som möjligt. Frodo känner en tilltagande oro som snart växer till fruktan. Han anar att någon förföljer dem och han känner att något fasansfullt finns framför dem. Men han väljer att ingenting säga om sina farhågor. Så plötsligt stannar Gandalf och tvekar mellan tre möjliga vägar. För att få tid att fundera föreslår Gandalf att de tar en rast och sover på saken. Där finns ett rum på vänster sida om gången och där gör de sig ett läger.

Mitt i rummet gapar ett stort hål i golvet som troligen varit en brunn en gång och det väcker Pippins nyfikenhet. Han kan inte motstå frestelsen utan släpper ner en sten i djupet. Ett dumt tilltag och reaktionen låter inte vänta på sig. Djupt ner i avgrunden kan de plötsligt höra svaga, avlägsna knackningar. Det låter oroväckande likt signaler, men till deras lättnad dör de snart bort igen. De faller alla i sömn. Alla utom Pippin som fått ta första vakten som straff och Gandalf som är oroad över vägvalet. Gandalf går snart upp och löser av Pippin då han ändå inte kan sova och ensam tar han sedan vakten under sex långsamma timmar. Men han fattar sitt beslut och när han väckt de andra är de snart på väg igen. Vägen han valt går stadigt uppåt och den blir bredare och mera lättframkomlig. Gandalf kan lättad konstatera att det var rätt väg han valde.

I åtta timmar har de gått utan någon längre rast när gången plötsligt öppnar sig i en jättelik sal. Gandalf höjer staven och låter ljuset tillta för en kort stund och de ser omkring sig en enorm grottsal. Här tillbringar de natten. Frodo har första vakten medan de andra en efter en faller i sömn. Skräcken och fasan kommer över honom igen och de två timmar vakten varar är hela hans väsen koncentrerat på att lyssna. Han hör inget, men strax innan han ska bli avlöst tror han sig se två ljuspunkter… Var de verkliga eller hade han drömt..?

Rosie Fallingleaf, för Arda i Moria (som måste blir försiktigare. Frodo anar något.)


Senast redigerad av Rosie mån jan 24, 2005 10:56 am, redigerad totalt 1 gång.

Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 73 inlägg ]  Gå till sida 1, 2, 3, 4, 5  Nästa

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
cron
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010