virre skrev:
Andra versen av Yeats, When you are old ...
Bravo! Helt riktigt, det är William Butler Yeats, och den mellersta och förmodligen mest kända av de tre verserna i
When You are Old. Så här låter originalet i sin helhet:
When you are old and gray and full of sleep
And nodding by the fire, take down this book,
And slowly read, and dream of the soft look
Your eyes had once, and of their shadows deep;
How many loved your moments of glad grace,
And loved your beauty with love false or true;
But one man loved the pilgrim soul in you,
And loved the sorrows of your changing face.
And bending down beside the glowing bars,
Murmur, a little sadly, how love fled
And paced upon the mountains overhead,
And hid his face amid a crowd of stars.
Yeats skall ha skrivit dikten efter att ännu en gång ha fått korgen av en skådespelerska, feminist och irländsk nationalist han trånade efter. "Titta här vad du går miste om. De andra älskar bara ditt utseende och din charm, men jag, jag är minsann kär i din själ! När du blir gammal kommer du att ångra dig." Kvinnan i fråga, Maud Gonne, tog senare åt sig en del av äran för Yeats diktarskap och skrev till honom:
"You make beautiful poetry out of what you call your unhappiness and you are happy in that.... The world should thank me for not marrying you."
Framför allt de sista två raderna i mittenversen är väldigt vackra, tycker jag. Det var de som skrek ut till mig att de ville bli översatta.
Jag har inte sett någon mer officiell svensk översättning, men jag är klart nyfiken på att jämföra. Någon annan som känner till en svensk version? (Annars får jag väl söka mig till biblioteket. Det skall tydligen finnas en bara några år gammal nyöversättning av många av Yeats dikter.)