Tolkiens Arda – Sveriges stora Tolkienforum

Och den missuppfattningen torde vara baserad på att Sword-böckerna såldes i Pressbyrån i Sverige, mellan Harlequin-böckerna och Remo-böckerna.

Usch! Trist att så många fantasyklassiker drabbats av ett sådant öde p. g. a. att de ingick i Drakar och Demoner-serien.

Ja verkligen synd. Man undrar ju hur mycket man missat. Men å andra sidan har ju aldrig fantasy klassats som särskilt högtstående i "finare" litteraturkretsar.

När det gäller Drakar och Demoner-serien så var där en hel del hits, men också ett antal missar. Bland fullträffarna måste ändå räknas de första Pratchettutgåvorna på svenska, samt Robert E. Howard, Michael Moorcock och Fritz Leiber. Nästan-fullträffar inkluderar Peter Morwood, Paul Kearney, Barbara Hambly och Brian Daley. Och Gary Gygax, Robert Jordan och Fred Saberhagen... nå, de var inte bland de bättre.



Nej, tyvärr. Det ser lite bättre ut utomlands, där t. ex. Michael Dirda (recensent på Washington Post, tror jag det var, med en fil.dr. och ett Pulitzerpris i bagaget) kan lista Dunsany bland sina favoritförfattare och recensera Lovecraft positivt, men här...?

Gäsp. Äntligen är jag inne på Gold Falcon. Visst, den är inte publicerad ännu, men den borde ändå räknas som en bok.

Vart räknar du Katherine Kurtz då? Minns att jag blev helt paff när jag av en slump fick syn på en D&D-utgåva av "Camber of Culdi", med ngt slags Orienten-Conan-omslag, flicka i tingeltangel och små bitar chiffong iaf ... det var då jag upptäckte att ngn översatt "The Ladies of Mandrigyn" också, en gammal favorit.
Fast Reno-böckerna ska en av littgurusarna på SU ha skrivit någon av sin uppsatser på, så vem vet? Och folk har skrivit om Harlequinböckerna också.

Sitter det inte ngn litteraturstudent som behöver ett ämne till någon av sina uppsatser?
"Urvalet i D&D-serien under 80-talet" varsågod!

Har läst ut Nionde Grottan och väntar på att någon vänlig själ ska inhandla De Två Tornen åt mig.

Jo, omslagen i den serien hade sällan med innehållet att göra, även om det fanns undantag.

Katherine Kurtz skulle jag räkna till "nästan-fullträffarna" (jag kanske tog i lite för mycket när jag räknade Pratchett till de allra bästa; han hör nog också hemma i den kategorin).

Det var beklagligt att de andra böckerna om Sun Wolf, förutom The Ladies of Mandrigyn, aldrig kom ut på svenska. Det är en trevlig serie.



LOL! Visste du att ett av urvalskriterierna var böckernas storlek? Under senare delen av serien var maxlängden på en volym 280 sidor; enda anledningen till att det ibland blev tjockare böcker var att de kunde kompensera med tunnare böcker senare.

Vad tyckte du? det var den boken jag inte läste eftersom hon är så förjäkla tröttsam.

Den var i alla fall inte sämre än de andra böckerna (undantag första boken).

Självklart...

"Slaktthus 5 eller barnkorståget" av Kurt Vonnegut.

Läste den förra året. LMAO!

Katherine Kurtz är en sån som jag är innerligt tacksam att jag inte började med hennes först skrivna böcker ...

Någon sa att på Del Rey Tyckte de så mkt om henne att de inte tänkte på att ge henne en redaktör som hade koll på vad hon lämnade in i början, ungefär.
Hambly, har för mig att svenska titeln var "Mörka citadellet" eller "Svarta citadellet" dessutom, ngt som nästan lät som en ordagrann översättning av en av de senare titlarna i serien ...

Omslag är ett kapitel för sig, vad jag förstår förekommer det att de köps i bulk på många förlag och sedan bara smetas ut på olika böcker, återanvändning har jag också sett:)


Förvånar mig inte alls, hört en del om det där med standardformat och idéer om maxtjocklekar, att det är krångligt att distribuera extremt tjocka böcker osv. Fast de la väl iaf inte till kapitel eller drog ifrån?

Vet du varför "Matador" inte visades i svensk teve på flera år? Jo, SVT ville klippa om avsnitten till samma längd allihop, något som seriens skapare inte gick med på, hon ansåg att avsnitten skulle ha den längd som gavs av händelserna, precis som kapitlen i en bok inte är lika långa:)
Hur mkt i teveserier är utfyllnad för att passa i standardformat?

I volym 2 (en av Conan-böckerna) i serien försvann en novell på grund av en hårddiskkrasch någon dag före deadline, och eftersom antalet sidor redan var spikat fick de resterande novellerna bredas ut väldigt luftigt i boken.

En borttappad novell kan man eventuellt leva med, men i White Wolf-utgåvan av Leibers The Knight and Knave of Swords (av dem kallad Farewell to Lankhmar för att passa ihop med titlarna på de tre samlingsvolymerna i serien) saknas de sista SJU KAPITLEN i en av novellerna. Och det är så i HELA den inbundna upplagan.

Jag har börjat läsa den första Holmesboken; A Study in Scarlet. Jag valde den för att kunna stifta bekantskap med den kända detektiven - kunna få en egen bild av honom. Och ja, jag blev mäkta förvånad hur exentrisk han är, för att använda Watsons ord. Holmes bryr sig bara om detektivjobbet, alla andra fakta hindrar hans skarpsinne i brottsfrågor. Till och med faktan att jorden snurrar runt solen är en onödig sanning; som Holmes ser till att glömma bort. Den delen av honom trodde jag inte existerade.

Conan Doyle skriver väldigt bra. Jag har inte läst något så detaljerat, men så enkelt. Jag förstår varför han blev en känd författare.

En fråga kvarstår dock. Hur gammal är Holmes egentligen? Av den beskrivning, som kom fram i den boken som jag läser, kan Holmes vara en 20-åring, om ens det. Och får man en beskrivning hur hans hår ser ut? Jag vill gärna veta om bilderna på honom stämmer in på Doyles beskrivningar.