Vingilot skrev:
Som detta med
hobbitiskt, eller
hobbitskt, vilket det nu blir. Argumentet att det inte är värre än
västkustskt håller inte alls eftersom västkustskt är ett helt vansinnigt ord!
Men argumentet "inte värre än
bitskt", då? Jag har faktiskt lite svårt att förstå problemet med
hobbitskt. Det finns massor av ord som slutar på ändelsen -skt, och alla blir ju av naturen rejält konsonantbemängda. Vad sägs t ex om "engelskt", "norskt", "isländskt" m fl? Problemet, om det nu finns något, ligger snarare i ändelsen som sådan än i vilket ord som råkar ligga i grunden.
Med detta sagt så är inte
hobbit en idealisk svensk översättning, vilket ju Ohlmarks insåg. Ordet är helt enkelt inte särskilt svenskt till sin utformning och sitt uttal. Hade man varit riktigt korrekt vid översättningen så skulle man ha gjort som i Tolkiens tänkta etymologi: nämligen utgå från det rohirriska ordet
holbytla och tänka sig hur det skulle förändras om det bollades i sisådär tusen år i svenska istället för engelska munnar. Det hade nog inte landat på
hobbit, men jag är tyvärr inte tillnärmelsevis språkkunnig nog att avgöra var det hade hamnat istället. En vild spåning om diverse ljudutvecklingar som jag gjorde härom året förde mig till ordet
hopte - en hopte, flera hoptar - men jag har ingen vetenskaplig grund till det.
Hur som helst så har jag sedan länge givit upp det här stickspåret och låter mig nöja med att använda
hobbit även på svenska, inte minst eftersom Tolkien själv hade så starka åsikter i frågan. Så därmed är jag väl, för att återgå till trådens ämne, en fjompitt!